för din egen, fade han, i det han widrörde honom och genast flod han der, Som en liten, manskaplig dmärg. ftonungen förmifa-de honom ur fm åfyn; de kommo tillbaka till sitt gamla land. Rofalinda erinrade drottningen om fm trogna amma, och genast stod hon ibland dem till prinfessanS outfägliga glädje. görsk mille Rofalinda genast återwända till fina föräldrar, men drottningen förefläl-de henne, att dessa redan funnit sig deri att icke fe henne förr än dd hon fyllt ferton år, och bad henne fåledeS stanna hoS dem till dess, ifynnerhet Som de eljest nu åter förlorade sin fon, om han (fulle bebo jorden med RoSalinda. Prinfessan förblef alltfå till fin Sertonde födelSedag i foglarneS land, der ben* neS lif förflöt under beständig glädje. Denna dagen mäntade konungen med stor otålighet den gyllene fogeln; han flod wid fönstret och blickade upp mot den blåa himlen; slutligen fåg ban ett glänfande sken i luften, bwilket närmade sig adt mer och mer. Han ur-