Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
BRYTNINGAR OCH MOTSATSER VID 1890-TALETS
BÖRJAN
Vid 1893 års kyrkomöte förelågo tvenne märkliga
skrivelser från Kgl. Maj:t, den ena innefattande ett av riksdagen
1893 antaget förslag till ändrad lydelse av kap. 1 § 1 i
kyrkolagen, omhandlande kyrkans bekännelse, den andra ett
förslag till lag angående kyrkotukt. Bekännelsefrågan och
kyrko-tuktsfrågan kommo vid det nämnda kyrkomötet att
dominera jämte frågan om en ny kyrkohandbok. Sällan har
under kyrkomötets historia spänningen varit så intensiv,
sällan ha debatterna legat på så högt plan som då.
Överläggningarna och besluten giva därför en synnerligen god
inblick i det kyrkliga läget. Allvaret, som vilar över dem, ger
det ofrånkomliga intrycket av att man stod inför kritiska
avgöranden, som skulle få betydelse långt in i framtiden. Det
är därför all anledning att närmare tillse innebörden av de
nämnda frågorna.
Den formella utgångspunkten för bekännelsefrågan var
den, att ordalagen beträffande svenska kyrkans lära icke voro
likalydande i regeringsformen och i 1686 års kyrkolag. I
den förra heter det, att konungen skall alltid vara av den
rena evangeliska läran, sådan som den uti den oförändrade
augsburgiska bekännelsen samt Upsala mötes beslut av år
1593 antagen och förklarad är. Motsvarande passus i
kyrkolagen lyder: »Uti vårt konungarike skola alla bekänna sig alle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
