- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
11

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II

Udden i Hammarskjölds yttrande var särskilt riktad mot
biskop G. Billing, som med rätta ansågs såsom den förnämste
bäraren av motståndet mot lagändringen.

Hammarskjöld fruktade en konflikt mellan riksdag och
kyrkomöte, mellan kyrka och stat. Hans meningsfrände,
biskop Martin Johansson i Härnösand, delade liksom många
andra denna farhåga. Man borde icke försvåra samarbetet
mellan riksdag och kyrkomöte. Också av denna anledning
borde lagförslaget antagas. Häremot fällde Gottfrid Billing
det stolta yttrandet: »Är det fråga om något som rör den
lutherska kyrkans bekännelse, så mäklar jag icke med någon
människa på jorden.» Den religiösa tillspetsning som frågan
hade fått framgår klart härav. Lagfrågan hade för många
blivit en bekännelsefråga, det kunde man icke komma förbi.

Men bortsett från själva konfliktläget, så kunde det kanske
från kyrklig synpunkt ändå vara lämpligt, att förslaget
antogs. I så fall borde man ha moraliskt mod att rösta för
det, även om man därigenom utsatte sig för skenet att gå
deras ärenden, som ansågos för kyrkans fiender och som för
att komma kyrkan till livs ville ändring. Åtskilliga funnos
som tänkte så. I fyrtio år, förklarade professor Carl Norrby
i Uppsala, hade han haft den uppfattningen, som gjorde det
självklart för honom att rösta för det föreliggande förslaget.
Professor W. Rudin yttrade sig i samma riktning. Han hade
alltid stått i djupt pietetsförhållande till alla de symboliska
böckerna, men därvid städse betraktat somliga såsom av
sekundär betydelse. Hans tanke därvidlag —- därom kan
man icke vara i tvivelsmål — gick till konkordieformeln,
vilken ansågs vara ett utslag av omedgörlig luthersk
ortodoxi. »Det har därvid — yttrade han — städse känts mig
så tryggt att kunna retirera till augustana i tvivelaktiga fall.
Om jag således i dag röstar för det kungliga förslaget, så
gör jag därvid gällande hela mitt livs tradition.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free