Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x3
Eklund i Lund. Han betraktade Luthers lilla katekes såsom
den yppersta delen av konkordieboken. Den var den
frigörande urkunden framför alla andra. »I denna såsom svenska
folkets bekännelse ser jag ock till sist en god borgen för
svenska folkets framtid.»
Man kan emellertid nog säga, att i den allmänna opinionen
de som stredo för bekännelsen framstodo såsom de
efterblivna, vilka hade sina ideal i gångna dagar och vilka framtiden
icke hörde till. Detta markerades icke så litet genom
Fredrik Fehrs ställningstagande. Fehr, pastor primarius i
Stockholm, var denna tid ansedd såsom Sveriges nära nog ende
möderne teolog, och såsom sådan var han illa anskriven i
gammalkyrkliga kretsar, för vilka »bekännelsen» var
enhjärte-sak. Fehr förklarade, att han för sin del icke kunde vara med
om att tillerkänna någon av den lutherska kyrkans symboliska
skrifter betydelsen av en lagbok med juridiskt bindande
bestämmelser med hänsyn till den kyrkliga läroförkunnelsen.
Helst skulle han ha velat se kyrkolagen ändrad på ungefär
följande sätt: »Svenska kyrkan bekänner sig i anslutning till
Uppsala mötes beslut av år 1593 till Jesu Kristi evangelium,
sådant detta är urkundligt betygat i den heliga skrift och fått
sitt första kyrkligt fixerade uttryck i den augsburgiska
bekännelsens reformatoriska grundtankar.» Under
förhanden-varande förhållanden och med uttrycklig hänvisning till
sin principiella uppfattning ville Fehr dock ansluta sig till Kgl.
Maj:ts förslag, enär han höll före, att den evangeliska trons,
av reformatorn Luther hävdade ståndpunkt hade erhållit
ett mera tillfredsställande uttryck i confessio augustana av
år 1530 än i konkordieboken i dess helhet av år 1580. Fehr
ansåg således, att den nya formuleringen skulle bidraga till
att lätta det konfessionella trycket.
Liknande tankegång möter också hos biskop K. H. Gez.
v. Schéele i Visby. Han ansåg att för den händelse Kgl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
