Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°
samma sociala reformer i fråga om förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, mellan fattiga och rika, men först
och främst behövdes det, att kristendomens ande åter vunne
insteg hos sinnena med kärlek, frid och helgelsekrafter till
folklivets och individernas förnyelse och lyftning. I det
sammanhanget påpekade Ullman det trängande behovet av
ett verkligt församlingsliv. »Kyrkan skulle erbjuda arbetaren
detta och låta honom erfara, att ett samfund gåves, där han
vore berättigad till en plats och kunde finna tillgivna hjärtan
samt stödjande och hjälpande händer.»
Under diskussionen betonade prosten Wahlfisk med
eftertryck, att missnöjet med det bestående, närmast de
ekonomiska förhållandena, i vissa fall vore berättigat. Visserligen
riktade sig den socialdemokratiska rörelsen mot det kristna
kultur- och samhällslivet, statssamfund och kyrka, äktenskap
och familjeliv, men för så vitt den åsyftade att höja de
arbetande klassernas levnadsvillkor, måste den dock beaktas
och erkännas. Också Wahlfisk visade hän på ett fullare,
varmare, mera verksamt församlingsliv, så att alla
samhällsklasser kände sig förpliktade till gemensamt arbete för
hävandet av missförhållandena. Människornas förbättring
var det nödvändiga. Medlet därtill vore Guds ord. Prästens
uppgift därvid var given. Men materiell hjälp borde ock
lämnas. Prästerna borde söka väcka kärlekssinnet hos de
lyckligare lottade och själva verksamt deltaga i tidens
strävanden för arbetarnas lekamliga och andliga välfärd.
Samma tankegångar återvände vid det prästmöte som hölls
i Västerås 1892. I sitt inledningsföredrag, som behandlade
den kyrkliga situationen och prästerskapets uppgift med
anledning därav, kom biskop Gottfrid Billing också in på den
socialdemokratiska rörelsen. Han dröjde först vid den
religiösa nihilismens förnekelsepropaganda, därvid åsyftande
närmast den Lennstrand-Lindqvistska hädelsepredikan,
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
