Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Detta var både en förberedelse till hans predikan och ett
amen till denna. Oss, som han begagnar till sina predikare,
vill han hava även till sina hantlangare i kärlekens gärning,
att världen även på denna väg må få del i Kristi kärlek.»
Man skulle icke begära stora ting. Var och en skulle först
i sin krets undanröja sådant, som gjorde sinnet bittert
och därigenom till en bördig jordmån för otrons bittra rot.
Vid samma prästmöte förekom också ett föredrag av
kyrkoherde C. W. Fahlcrantz över ämnet »Om kristlig
brödra-kärlek». Föredragshållaren kom därvid in på den sociala
frågan och påpekade behovet av offrande kärlek. Tankarna
gingo närmast till de av fattigdomens börda tryckta, som
förlåtligt nog icke kände sig tillfreds med den obligatoriska
fattigvårdens iskalla barmhärtighet.
Med tanke på vad som nu anförts från den kyrkliga
diskussionen i början av nittiotalet, torde man näppeligen kunna
säga, att man på ledande kyrkligt håll betraktade den sociala
frågan blott såsom ett fattigvårdsspörsmål. Man var icke så
kortsynt. Men det är uppenbart, att den socialdemokratiska
rörelsen inriktade kyrkans uppmärksamhet på fattigvården
såsom ett område där kyrkan, som icke kunde lösa de stora
ekonomiska problemen, både kunde och borde göra en
insats. Ytterligare ett par belägg böra anföras för att visa huru
aktuell frågan om kyrkan och fattigvården vid denna tid var.
I en liten skrift »Några ord om de fattigas vård», 1889,
ursprungligen ett föredrag vid Göteborgs prästkonferens,
framhöll författaren, biskop E. H. Rodhe, efter en blick på
det rådande systemet på arbetsmarknaden och dess
fördärv-bringande verkningar, att måhända en av rötterna till
klasshatet rent konkret taget låg i den på kärlek blottade officiella
fattigvården. E. H. Rodhe ville dock ingalunda instämma med
dem som yrkade på ett avskaffande av den legala
fattigvården till förmån för en blott kyrklig sådan, men han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
