Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
terskapets anvisningar undervisa de okunniga. Detta var
de mera speciella plikterna. Men så inskärpte förslaget vissa
allmänna plikter, som gällde varje kristen människa. Medlem
skulle framför allt i sin dagliga kallelse föregå med allvarlig
och frimodig gudsfruktan samt med en ödmjuk och fridsam
umgängelse. Man behövde dock rimligtvis icke inskriva
sig i ett församlingsdiakonat för att leva såsom en vanlig
kristen människa, kunde det med skäl invändas mot dessa
bestämmelser. Detsamma gällde plikten att motarbeta
svordom, fråsseri och dryckenskap, lättsinne och skörlevnad.
Karlstadsprästerna ställde sig ganska reserverade mot
förslaget. C. H. Rundgren själv ogillade det i vissa
hänseenden. Men varför hade han då framlagt det? Det har sin
särskilda historia. Förslaget var faktiskt redan prövat, hade
överförts från teori till verklighet.
I Falkenberg var denna tid Elis Daniel Heüman kyrkoherde.
Dotterson till gamle biskop Gustaf Daniel Björck i
Göteborg hade Heüman vid unga år, år 1890, erhållit den nämnda
befattningen. Utgången från ett fromt prästhem, där
Schar-tau var den andlige lärofadern, hade han under sin
studietid tagit starka intryck av sin lärare Gottfrid Billing och var
ända till sin död 1908 i nära vänskap förenad med denne.
Heüman, vilkens teologiska barlast var ganska ringa,
förenade med en aldrig slappnande hänförelse för det
prästerliga kallet en stor praktisk duglighet och en märklig förmåga
att ta folk. Ett rörligt ingenium var han också, med avgjord
böjelse att gå »from sounds to things», både i tid och otid.
I början av nittiotalet differentierades hans ståndpunkt
något från den schartauanska.
1893—94 utgav Heüman en liten tidskrift,
Bibliskt-lu-therskt veckoblad, i vilken han bl. a. kämpade för
»bekännelsen», under den tid striden om denna pågick. Med livligt
intresse hade han också följt kyrkotuktsförslagets öden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
