Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Nya ansatser på församlingslivets område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
flyttade han till Gävle såsom kyrkoherde. Där stannade han
jämnt tio år. 1900 utnämndes han till biskop i Västerås.
Lövgrens tioåriga verksamhet i Gävle satte djupa spår i
svenska kyrkans historia. Under hans Uppsalatid, således
på 1880-talet, hade nya ansatser beträffande stadens
fattig-vårdsväsen framträtt. Initiativtagarna, såsom rektor
Johannes Kerfstedt och professor Carl Norrby, åsyftade väl
närmast upptagandet av frivillig kyrklig fattigvård. En del
inrättningar av större eller mindre varaktighet kommo till
stånd, såsom ett arbetshem för arbetslösa, ett härberge för
husvilla, en välgörenhetsbyrå för den frivilliga fattigvården.
Den förening som bildades under namn av de fattiges
vänner, avseende personlig vård av fattiga familjer, ledde snart
nog till ombildning av den kommunala fattigvården i
riktning mot Elberfeldsystemet.
Av vad som dessa år försiggick i Uppsala tog Lövgren
intryck. Väl kommen till sin nya församling började han att
i stor stil taga upp liknande uppgifter. Det var under
synnerligen vanskliga förhållanden han begynte arbetet i Gävle.
Lektor P. P. Waldenström var den tiden obestridd härskare i
Gävle, hans egen stad. De frikyrkliga dominerade i yttre och
inre avseende i stadens liv. Det kunde se hopplöst ut att taga
upp kyrkligt arbete, men Lövgren lät icke svårigheterna
avskräcka sig. Han tog först sikte på fattigvården. Icke minst
genom Lövgren själv kom stadens prästerskap att vid
Elber-feldsystemets genomförande 1892 göra en omisskännlig
insats. Härigenom skapades gynnsamma förutsättningar för ett
gott samarbete mellan den kommunala fattigvården och
den frivilliga kyrkliga, i den mån denna kom till stånd och
organiserades.
Intresse för utökning av de prästerliga krafterna skapades.
Antalet steg från tre till sju vid decenniets slut. Lövgren
visste också att organisera det prästerliga arbetet. Han in-
5 — 30436. Edv. Rodhe: Svenska kyrkan omkring sekelskiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
