Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Nya ansatser på församlingslivets område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
I Bibliskt-lutherskt veckoblad anmälde E. D. Heüman
den nämnda broschyren. Han gillade icke alla de medel
pastor Krag hade använt för att samla och organisera
lekmannakrafterna, men ansåg att vad som här omtalades hade
fört frågan om ett församlingsdiakonat, inrättat icke blott
för förvillades och övergivnas räkning, utan ock för
församlingens eget liv, närmare sin lösning. Heüman hade helst
önskat, att biskoparna hade tagit initiativ i saken genom ett
samfällt herdabrev, som kunde ha lett till troskraftig handling.
I varje fall borde prästerna stiftsvis diskutera om de bästa
grunderna för gemensamt handlande.
Den Kragska boken blev ingen tändande gnista. Inom
intresserade kretsar i Stockholm arbetade man emellertid
vidare. Det nyssnämnda nybildade sällskapet i Stockholm
lyckades få prästerliga krafter till frivilligt församlingsarbete
på Kungsholmen och i Adolf Fredrik. 1895 ombildades
föreningen till »Föreningen för befrämjande av ökad själavård
i Stockholm», ett namn som halvtannat år senare ändrades
till »Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i
huvudstaden». Som mål satte man dels att insamla medel för
anställande av flera prästerliga krafter i de församlingar där
behovet var mest trängande, dels verka för anskaffande av
nya gudstjänstlokaler i stadens utkanter, dels slutligen att
över huvud söka utveckla det kyrkliga intresset i huvudstaden.
Åtskilligt lyckades Sällskapet uträtta, men större fart i
arbetet kom det först 1897. Då först fick man ögonen
öppnade för det storverk som skedde i Köpenhamn. Genom
Waldemar Rudins förmedling kom Henry Ussings bok
»Kirkens arbejde i de store Byer» i händerna på roteman
Alm. Den utövade på honom ett djupgående intryck.
På föranstaltande av Sällskapet för kyrklig själavård
översattes boken av pastor Ernst Klefbeck, dåvarande
diakonpräst i Johannes, sedermera kyrkoherde i Sofia, och förordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
