Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Nya ansatser på församlingslivets område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
De bägge universitetsstäderna Uppsala och Lund påkalla
i detta sammanhang också uppmärksamhet. I Lund levde
gammal tradition kvar med ganska stor styrka. De nya
ansatserna på församlingslivets område togo sig uttryck i
stegrat fattigvårdsintresse. I början av nittiotalet bildades
Lunds frivilliga förening för de fattigas vård. Namnet
anger sammanslutningens egentliga ändamål. Men syftet
sträckte sig i själva verket längre. Den nämnda föreningen
trädde i nära förbindelse med den kommunala fattigvården,
den miste något i betydelse, när denna snart nog, såsom
önsk-ligt var, ombildades i Elberfeldsystemets anda.
En av de mest drivande krafterna i denna utveckling var
docenten, sedermera professor Olof Holmström. I det
föregående har hans arbete »Om kyrklig fattigvård» blivit
omnämnt. Fram mot sekelskiftet följdes detta arbete av ett
annat, »Evangelisk-luthersk församlingsvård med särskilt
avseende på förhållandena inom vår svenska kyrka». Med stor
styrka hävdar förf., som hade hämtat uppslag från tyska
kyrkomän, såsom Sulze, Wurster, Schäfer m. fl., att man på
kyrkligt håll icke kunde slå sig till ro med förhållandena
sådana de voro. Ökat församlingsliv krävdes och
förutsättningen vore ett metodiskt bedrivet församlingsarbete.
Värdet i Holmströms arbete låg framför allt däri, att förf, redan
på detta stadium av den kyrkliga utvecklingen framhöll det
s. k. församlingsarbetet såsom ett väsentligt led i prästens
och de kyrkliga lekmännens verksamhet. Arbetet anvisade
också vägar och former för detta församlingsarbete, varvid
anknytning med rätta gjordes vid bestående former. Dit
räknades emellertid åtskilligt, som var ganska obsolet,
vadan de praktiska anvisningarna icke alltid blevo praktiska.
Det är ganska intressant att jämföra Holmströms arbeten
om fattigvården och om församlingsvården. I det förra
tillmättes den frivilliga kyrkliga fattigvården en dominerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
