Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. En kyrklig kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Eders Majestät Guds frid’.» Samtalet fick så en allvarlig
vändning. Kungen lät emellertid Waldenström också förstå,
att han på ett ganska onådigt sätt hade avfärdat den
prästerliga deputationen. »Jag sade dem, att det var en allvarlig
sak att på det där sättet uppträda mot en kunglig förordning.»
Statsrådet Gilljam svarade ytterst försiktigt, framhävande
att det rörde sig om en kyrkobokföringsfråga, som behövde
ordnas. Emellertid hade Gilljam fällt några yttranden, som
ansågos gå i Waldenströms riktning. Denne hade för övrigt
framkommit med det påståendet, att frågan vore i
kyrko-rättsligt avseende faktiskt avgjord genom noten i
kyrkohandboken angående nöddop. Gilljam berörde också i
sitt svar till deputationen den ifrågavarande noten, och det
antogs därför allmänt, att han hade gått Waldenströms
ärenden, ehuru Gilljam icke hade läst Waldenströms inlägg.
Nu slog den impulsive Heüman alarm. Han kunde icke
längre hålla på sin föregående formella tolkning av det
omstridda cirkuläret. Olja på elden göts, när Waldenström
å de frikyrkligas vägnar inlämnade en petition till Kgl. Maj:t,
med begäran att cirkuläret av år 1896 icke skulle ändras.
Det blev nu ny petition å prästerskapets sida, denna gång
riktad till ärkebiskopen och undertecknad av dem som av
ena eller andra anledningen icke hade undertecknat den stora
petitionen. Denna petition samlade över sexhundra namn.
Den ojämförligt största delen av svenska prästerskapet hade
således förenat sig i opposition mot den Waldenströmska
tolkningen av cirkuläret, med krav på att denna tolkning
genom en förklaring skulle uteslutas.
Situationen hade verkligen blivit i högsta grad tillspetsad.
Röster hade gjort sig hörda, som krävde Gilljams avgång
på grund av hans hållning i frågan, men statsminister
Boström och regeringen i övrigt ställde sig solidariska med
honom. Konungen var synnerligen uppretad, enär yttranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
