Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
ligen nu börjat röra på sig. Rörelsen i Tyskland hade
fortplantat sig till Sverige. Såsom den lutherska reformationen
innebar en återgång till bibeln, så innebar den fortsatta
reformationen en återgång till Kristus, sådan han var given
i evangelierna. Nu skulle Mästaren själv äntligen ställas
framför alla andra auktoriteter, de måtte vara apostlar,
kyrkofäder eller kyrkomöten. Verbalinspirationsläran hade
hittills skymt undan Kristi dignitet, till förmån särskilt för
Paulus och Pauli lära. Hos denne vore att söka ursprunget
till dogmbildningen, denna utväxt på Kristi ursprungliga,
sköna och enkla lära.
Fredrik Fehr, född 1849, var börden stockholmare,
son av en högre ämbetsman. Hans studier i Uppsala förde
honom fram till en docentur i hebreiska. Tidigt intresserade
honom den prästerliga gärningen, men först efter en del år
vid universitet och skola — han var en förträfflig lärare — kom
han att helt ägna sig åt prästens kall, först såsom komminister
i Maria församling i Stockholm. Såsom predikant samlade
Fehr alltid mycket stora skaror under sin predikstol. En
märklig befordran var det, när han 1884, blott 35 år gammal, blev
pastor primarius. Hans utnämning kommenterades åtskilligt,
ty Fehr hade gjort sig känd genom ofta tillspetsade inlägg
i den äldre liberala teologiens ande. Tidigt kunna
emellertid spår påvisas av inflytande från Albrecht Ritschl, den
berömde göttingerteologen, mannen för dagen i Tyskland.
En tysklandsvistelse på sjuttiotalet hade fört Fehr samman
med en del yngre forskare, som med åren skulle ernå stor
berömmelse. Det ser ut, som om Fehr genom Adolf Harnack
personligen blev förd till studiet av Ritschl. Det var dock
först efter en våren 1887 företagen resa till Tyskland som Fehr
mera markerat började uttala sig offentligt med impulser,
hämtade från Ritschl och de honom närstående teologerna.
Av stor psykologisk betydelse för »ritschlianismens»
ställ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
