Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
sens historia, så till vida som vid detta i närvaro av delegerade
från England, Tyskland och Amerika det kristliga
studentvärldsförbundet bildades med doktor Karl Fries såsom
ordförande och John Mott, själv närvarande vid mötet, såsom
sekreterare. Att en svensk man blev ordförande, berodde
ingalunda på de svenska studenternas insats, utan på Fries’
personliga egenskaper. Han var vid denna tid en av de få
svenskar, som förstodo den kristliga studentrörelsens
betydelse och framtidsmöjligheter. Hans internationella
förbindelser i egenskap av ledare för K. F. U. M. i Sverige
hade givit honom en vidare horisont i detta avseende än de
flesta andras. Hans stora språkkunnighet gjorde honom också
väl skickad för internationella värv.
Vadstena-mötet gjorde intryck på svenskarna, men det
gick långsamt framåt med det nya uppslaget. Orsaken torde
legat i tveksamhet inför den nya rörelsens art.
Symptomatiskt i detta avseende var det förut omnämnda föredraget
av C. Fr. Lundin. Det rörde visserligen K. F. U. M., men
den kristliga studentrörelsen stod ju i nära samband med
denna. Engelsk-amerikanska impulser hade Sverige under
det senaste halvseklet haft i rikligt mått. Talrika
framstötar hade kommit från det hållet, men kyrkan och dess
evangelisk-lutherska fromhetsliv hade icke kunnat inhösta några
direkta vinster i andligt avseende. Man kände sig också
ganska främmande för föreningsväsendet, åtminstone i
Lund och inom de kretsar inom studentvärlden, som den
nya rörelsen ville vinna. Större var mottagligheten för de
nya intrycken i Uppsala. I varje fall var dock det nya denna
gång förmedlat genom grannfolken, norrmän och danskar.
Frapperande ringa hade förbindelserna dittills varit mellan
kyrkorna i Norden. De nordiska studentmötena betydde en
begynnande brytning av den svenska kyrkans isolering.
Vid mötet i Horten 1892 märktes bland de svenska
mötes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
