Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5°
land betraktades han såsom en förmedlingsteolog, som banade
väg för den moderna teologien. Det är här icke fråga om att
etikettera honom, vilket för övrigt icke är så alldeles lätt.
Det må vara nog sagt att han hade känt och kämpat med det
problem som mer än alla andra ansatte nittiotalets ungdom,
nämligen kristendom och naturvetenskap. Och det
problemet åter var en del av ett större, kristendom och kultur.
Att leva mitt uppe i kulturen och dock vara kristen, det var
problemet under en tid, då det såg ut, som om man måste
avstå antingen från kristendomen eller från kulturen.
Vid Sætnesmo-mötet gjorde dansken Skovgaard-Petersen
ett synnerligen starkt intryck genom sin intensiva appell:
Omvänden eder, ty himmelriket är nära. Det var den
danska Inre missionen som här fick visa sin kraft. Vid föregående
möte hade grundtvigianen Carl Koch gripit många svenskars
hjärtan genom sitt föredrag om kristendom och kultur.
Under nittiotalet och följande årtionde kallades många
danskar och norrmän till Sverige för att hålla föredrag och
akademiska andaktsstunder. Även härigenom förstärktes
inflytandet från systerkyrkorna. Endast i ett försvinnande
fåtal fall kallades däremot svenska talare till Danmark och
Norge. — Det begynnande nya århundradet fick skåda tvenne
nordiska möten, 1901 i Läckö och 1903 i Sorö.
Hänförelsen vid dessa var stor. Skarorna blevo allt större. Man
undrade just på grund härav huru det skulle gå att i framtiden
hålla mötena vid makt. Ett karakteristiskt drag vid dessa
möten var att de avslutades med gemensam nattvardsgång.
Det var en styrka hos dessa möten, och de skapade därigenom
en fast tradition inom den kristliga studentrörelsen. Dessa
gemensamma nattvardsgångar läto särskilt svenskarna
uppleva en sida av nattvarden, som förut hade varit för dem
mindre påaktad, nattvarden såsom en gemenskapens måltid,
där nattvardens Herre sluter alla samman i sin gemenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
