Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
1901 höll S. A. Fries ett referat över densamma, varvid
han framställde en rad kritiska frågor, som boken gav
anledning till. En av dessa gällde just Harnacks värdesättning
av Kristus. Fries fann det egendomligt, att Harnack, som i
fråga om Kristi lidande och död gjorde en positiv
värdesättning, icke gjorde en motsvarande värdering av tron
på Kristi gudom. Men när Heüman förklarade Harnack
vara rationalist, anförde Fries motbevis från hans
framställning och menade att om dylika uttalanden vore rationalism,
så vore han, Fries, en rationalist och ville så förbliva. Den
punkt där Heüman mest satte in med sin kritik var i fråga
om Harnacks ställning till synd och nåd. Där kände Heüman
en klyfta mellan sig och Harnack och beklagade att hans bok
i vissa prästerliga kretsar hade ansetts nära nog som ett nytt
evangelium. Det var många som Heüman i detta avseende
kunde räkna såsom sina meningsfränder. Knappast anade
någon då, att Harnack själv en gång skulle modifiera sin
ståndpunkt i riktning just mot de konservativa kyrkomännens
uppfattning. Men mellan Harnacks »Wesen des
Christen-tums» och hans bok om Marcion låg något som sekelskiftets
människor ansågo nära nog omöjligt, en de onda lidelsernas
manifestation sådan som världskriget uppvisade.
Kulturoptimismen hade fått ett hugg. Och det var denna
kulturoptimism, dock i dess ädlaste, av kristendomen
genom-andade form, som tryckte sin prägel på Harnacks »Wesen
des Christentums».
Den moderna teologien, såsom den av somliga utlades,
ett evangelium utan Kristus, en teologi utan kristologi,
detta var det som syntes skola erövra först den studerande
ungdom som ärnade ägna sig åt kyrkans tjänst och sedan
kyrkan i dess helhet. Denna moderna teologi förmenades
göra en framstöt också vid det möte som Allgemeine
evan-gelische-lutherische Konferenz höll i Lund tidigt på hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
