Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
rådet vidtog åtgärder för barnens skiljande från hemmet.
Det utseende saken fick inför offentligheten var, att ett
upprörande fall av religionstvång förelåg. I själva verket
låg saken enklare till. Religionen hade icke mycket med
den att skaffa. Det var fråga om en tredskande målsman
rätt och slätt. Den liberala opinionen reagerade våldsamt.
Frisinnade klubben yrkade på valfrihet beträffande
kristendomsämnet i skolan. Studenter skrevo under
protestskrivelser o. s. v. Vid riksdagen 1903 visade det sig, att
Flädie-fallet hade frambragt tvenne motioner. Den ena väcktes
av redaktör Byström, baptisternas ledare, som yrkade att
sakramentsläran i sin helhet skulle överflyttas till
konfirmandundervisningen. Folkskoleinspektör C. R. Johansson
från Jönköping och folkskollärare Broomé från Bårslöv i Skåne
menade, att denna utväg icke avhjälpte svårigheterna. De
föreslogo att föräldrar, som omfattade annan kristen
uppfattning än den evangelisk-lutherska och som själva drogo
försorg om sina barns undervisning i kristen tros- och sedelära,
skulle erhålla rätt att för sina barn erhålla befrielse från
katekesundervisningen i folkskolan. Efter dessa motioner
kom en tredje, väckt av Fridtjuv Berg och anvisande en
annan väg till lösning av svårigheterna.
Berg angav syftet med sin motion vara att förhindra
att skolan blev indragen i kyrkopolitiska strider. Den
reli-gionsfrihetsprincip som hade hävdats i de nämnda
motionerna kunde Berg så till vida icke gilla, som den syntes
innebära att föräldrarna enväldigt skulle råda över barnens
religiösa undervisning och religiösa ställning. Den i
motionerna beträdda vägen skulle leda till en offentlig skola, ur
vilken efter långvariga och förbittrade slitningar all
religionsundervisning avskaffats. Berg gjorde i stället gällande att
den fråga som förelåg i första hand var en undervisningsfråga.
Det var mindre fråga om vad föräldrarna önskade än om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
