Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Sandler pekade därvid på den prästerliga sammankomst
som hade hållits i Kristianstad 1905, då den liberala
teologien mönstrade sina krafter. Helt andra ting yttrades där
om socialdemokratien än vad man annars hörde, framhöll
Sandler.
Ett inlägg av något senare datum av professor Pfannenstill
må i detta sammanhang anföras. Under en debatt vid 1909
års kyrkomöte yttrade han följande: »Det kan nog ej förnekas
att där ligger en viss sanning i den beskyllning som från vissa
håll så ofta riktas mot kyrkan, nämligen att den icke är annat
än en klasskyrka. Kyrkan har nog hittills väl mycket utgjort
en domän åt en viss teologi, en viss socialpolitisk ståndpunkt
av övervägande konservativ natur. Frågan är nu den: öppnar
sig icke någon port, varigenom kristendomen kan komma i
beröring med dessa nya element på det sociala livets område?
Eller för att uttrycka saken mera konkret: förhåller det sig
verkligen så, att socialdemokrati och kristendom äro
oförenliga, eller är det möjligt att förena denna sociala ståndpunkt
med kristendomen? Här kan utan tvivel fordras, att man
gör mer än det lilla som hittills begynts på detta område.
Man kan fordra, först och främst, att präster upphöra att på
predikstolen fara ut icke blott över det antireligiösa och
ateis-tiska hos socialismen, utan även över det socialistiska
programmet såsom sådant. Man kan fordra, att kyrkan, utan
att därför glida över till någon socialistisk partiståndpunkt,
beflitar sig om full opartiskhet, ställer sig på rättfärdighetens
ståndpunkt, vilken är den enda, som är en kristen och den
kristna kyrkan värdig.»
Det kan nog konstateras att med åren en viss förskjutning
inträdde med avseende på prästernas uppfattning av
socialdemokratien. I varje fall är det fullt klart, att under dessa
skickelsedigra år ingen som helst enhetlig front å kyrkans
sida bildades gentemot den socialdemokratiska rörelsen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
