Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTLÖNEREGLERINGEN
Vid riksdagen 1897 fattades ett beslut som var av sällsynt
ingripande natur. Riksdagen begärde en utredning angående
prästerskapets avlöningsförhållanden och uttalade sin önskan,
att Kgl. Maj:t skulle i det sammanhanget framlägga de
grunder som ansågos böra bliva bestämmande för en framtida
reglering av prästerskapets avlöning. I riksdagsbeslutet
implicerades att förändringen av hittillsvarande
avlönings-grunder kunde bliva så stor, att man kunde tala om helt
nya grunder. Vad låg bakom riksdagens beslut?
I medio av nittiotalet utgav rektorn för Fjellstedtska
skolan i Uppsala Johannes Kerfstedt en liten rätt
uppseendeväckande skrift »Om det svenska prästerskapets ekonomiska
ställning. Några upplysningar och råd för blivande präster».
En i ämnet mera initierad man än rektor Kerfstedt kunde
näppeligen taga till orda i den föreliggande frågan. För
alla präster, som hade studerat vid Fjellstedtska skolan, var
han den faderlige vännen och förtroendeingivande
rådgivaren. Genom sina vidsträckta personliga förbindelser hade
han haft tillfälle att skaffa sig inblick i de privatekonomiska
förhållandena för prästerna i olika stift. Det var en
skrämmande mörk bild han hade fått. Med rätta såg Kerfstedt i
prästernas dåliga privatekonomi en fara för det kyrkliga
arbetet i församlingarna. Prästernas personliga auktoritet,
deras arbetsglädje, deras handlings- och yttrandefrihet kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
