- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
287

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

287

de nya grunderna för prästlöneregleringcn spelade en
avsevärd roll, måste några ord sägas också om denna invecklade
fråga. Endast en högst summarisk överblick kan givas.
I äldre tider ansågs skogen värdefull endast med hänsyn till
husbehov, således för vedbrand och byggen, i detta fall
för byggande av kyrka eller av hus på prästgården.
Prästen-boställshavaren hade icke rättighet att utom i särskilt
medgivna undantagsfall bruka skogen annat än till husbehov.
Så uppdagades under 1800-talet skogens värde. Ordnad
skogsskötsel blev därvid en nödvändighet. Beträffande de
allmänna, resp, de ecklesiastika skogarna utfärdades 1866
bestämmelser. Boställsskogarna skulle, där förhållandena
det medgåve, indelas till regelbunden hushållning. Översteg
boställets skog i betydligare grad boställets behov, skulle
skogen helt eller delvis ställas under skogsstyrelsen, och av
den behållna årliga avkastningen skulle boställshavaren
erhålla vad som honom, med hänsyn till dittills åtnjuten rätt,
skäligen tillkom, det övriga skulle utgå till prästernas
avlöning i allmänhet. Ställdes skogen ej under skogsstyrelsen,
skulle innehavaren, som således själv vårdade skogen,
erhålla utöver husbehovet halva avkastningen. Den andra
hälften skulle gå till reglering av prästlönerna.

Den skogsavkastning som nu har omhandlats var den
reguljära, vilken kunde till sitt ungefärliga värde pr år
beräknas. Det befanns emellertid, att på många ecklesiastika
boställen förekom sparad, fullmogen skog. Den fanns där,
därför att man förut icke hade förstått sig på skogsskötsel.
Denna skog måste avverkas i större utsträckning efter
ordnad plan. Avkastning av denna besparingsskog ansågs icke
rimligen böra tillkomma vare sig boställshavaren eller
präst-löneregleringsfonden. Den avsattes såsom en särskild »de
ecklesiastika boställenas skogsfond», vilken i första hand
skulle användas till skogsodlingens befrämjande på
ecklesia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free