Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
tera donators vilja, även om någon del av en sådan större
inkomst finge gå till annat kyrkligt ändamål?» Det särskilda
utskottet vågade icke gå med på denna tumning på
donations-begreppet. Enligt utskottets mening krävde skyldig
hänsyn till donators vilja och den av honom gynnade
ämbetsinnehavarens rätt, att ändamålet med stiftelsen icke
förrycktes på det sätt motionärerna föreslagit. Dock ansåg
utskottet att vad motionärerna hade anfört så till vida
förtjänade avseende, att vid bestämmandet av
tjänsteinnehavarens lön hänsyn, i den mån skäligt prövades, borde tagas
till befintligheten av donation. Sakkunniga av år 1909
gledo ett litet stycke längre. De tillstyrkte vad utskottet
hade föreslagit: »givetvis» borde sådan hänsyn tagas. Lagen
utformades i enlighet härmed. Såväl genom denna
bestämmelse som genom det förut påpekade kravet om
bevisnings-skyldighet kom en mängd donationers avkastning att delvis
gå till kyrkofonden.
Utjämningsintresset gjorde sig också gällande i fråga om
församlingarnas skattskyldighet. Såsom första lönetillgång
hade prästlöneregleringskommittén upptagit avkomsten av
prästgården. Hurudant blev beslutet angående prästgårdarna
och de många tvistiga spörsmål som därmed sammanhängde?
Den första frågan var den, om prästgårdarna skulle
obligatoriskt utarrenderas eller icke. I anslutning till kommittén
föreslog Kgl. Maj:t 1908 och 1909, att obligatorisk
utarren-dering på högst tjugo år skulle vara regel.
Lönereglerings-nämnden skulle därom göra förslag. Ansågs däremot
bostället på grund av sin litenhet eller därför att
boställshava-ren icke från annat håll kunde erhålla de förnödenheter
han behövde icke böra obligatoriskt utarrenderas, borde åt
boställshavaren större frihet lämnas vid utarrenderingen,
men dylik skulle även i detta fall kunna ske utöver
boställs-havarens besittningstid. Vid de nämnda riksdagarna före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
