Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3J5
sterade i prästlönen. Det vill med andra ord säga, att
bygg-nadskostnaderna i viss mån lades på kyrkofonden. Om
löne-bostället blev för dyrt bebyggt, det gjorde församlingen
mindre, den var i alla händelser såverad.
Församlingens intresse för lönebostället såsom
lönetill-gång minskades också i ett annat avseende.
Prästlöneregleringskommittén hade upptagit prästgårdens, resp,
lönebo-ställets avkastning såsom första lönetillgång. Detta förde
med sig, att ju mera prästgården gav, desto mindre
för-samlingsavgifter behövde uttaxeras. Församlingen hade
således direkt intresse av att prästbostället utarrenderades så
fördelaktigt som möjligt. De församlingar kommo således i
gynnad ställning som hade goda prästgårdar. Men var detta
rättvist? 1909 års sakkunniga påpekade, att det icke kunde
anses förenligt med full rättvisa, om en församling blev nära
nog fri från beskattning på grund av där befintliga
lönetill-gångar. Man hade förut betalat tionden. Därifrån
befriades man nu, men syftet var icke skattefrihet för somliga, utan
skatteutjämning och rättvis fördelning. Sakkunniga höllo
vidare före, att en församlings lönetillgångar voro anslagna
till ett bestämt kyrkligt ändamål, prästerskapets avlöning.
Men — och här komma vi till den springande punkten —
detta ändamål uppbures icke blott av ett lokalt, utan i
väsentlig mån också av ett allmänt kyrkligt intresse. En
församlings rätt att disponera över sina ecklesiastika
lönetillgångar vore därför i viss mån begränsad med hänsyn till
den rätt kyrkan i dess helhet hade till samma tillgångar.
I skatteutjämningsintresse föreslogo därför 1909 års
sakkunniga, att löneboställets avkastning icke skulle upptagas
såsom första lönetillgång. Såsom sådan skulle
församlings-avgifter alltid först upptagas, nämligen, av ett maximum av
sex öre pr bevillningskrona, den första treöringen i den mån
detta behövdes. Först därefter fingo bostället och andra löne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
