Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
samlingarna på grund av vissa allmänna genom lag
fastställda bestämmelser.
Genom riksdagsbeslutet 1910 skapades en ny rättslig
situation, i det en del av de till församlingarnas disposition
stående lönemedlen överfördes till kyrkofonden. Om man
vill använda ett expressivt uttryck för vad som så skedde,
kunde man kalla det ett rättsbrott. Emellertid är uttrycket så
till vida näppeligen adekvat, som den nya rättssituationen
automatiskt skapade nya rättsliga former. »Rättsbrottet»
skedde under uttrycklig hänvisning till allmänkyrkliga eller
rikskyrkliga synpunkter. I den mån församlingarna icke på
samma sätt som förut blevo parter i fråga om
prästlöneregleringarna, så trädde kyrkomötet in som part just på
grund av den tillämpade rikskyrkliga synpunkten.
Rättsbrottet mot församlingarna utvidgade i praxis
kyrkolagsbe-greppet, resp, kyrkomötets befogenhet, så visst som
kyrkomötet under äldre tider, då församlingarna disponerade sina
prästlönemedel, icke tog befattning med den ekonomiska
lagstiftningen. Denna utvidgning av kyrkolagsbegreppet
skedde automatiskt. Den konstitutionella praxis som har
följts i fråga om de nya prästlöneregleringslagarna har alltid
betraktats såsom självklar.
Denna utvidgning i praxis av kyrkomötets befogenhet,
vunnen på församlingarnas bekostnad, ligger på en helt annan
linje än det privilegieskydd varom man debatterade vid
1908 års riksdag. Utgångspunkten var då en helt annan.
Vad biskop Gottfrid Billing egentligen åsyftade kan man nog
förstå. Utgående från bestående förhållanden ville han att
de prästerliga avlöningstillgångarna skulle få samma
karaktär som de förut hade haft, d. v. s. vara av konstant natur.
Den kyrkliga ekonomien skulle vara oberoende av den
statliga. Man kan säga att Gottfrid Billing ville genom
garantiskyddet skaffa en bestående inteckning i statens skattein-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
