Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Prästvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
gammal historisk tradition — lämnade icke minst från
prästerlig befordringssynpunkt mycket övrigt att önska.
En hastig överblick över de dittills gällande
bestämmelserna må först givas. Varje präst prästvigdes för
tjänstgöring inom visst stift och ägde att söka prästerlig befattning
endast inom stiftet (det s. k. stiftsbandet). Av de sökande
uppförde domkapitlet tre på förslag. Rösträtten var
baserad på ekonomisk grund och graderad. Juridiska personer,
såsom bolag, kunde med sitt höga röstetal avgöra ett
prästval. Vid val till komminister utnämnde domkapitlet den
som hade fått mest röster. Vid kyrkoherdeval var proceduren
mera invecklad. I ett antal stadsförsamlingar skedde valet
i särskild ordning, efter av Kgl. Maj:t förlänade privilegier.
I de patronella pastoraten hade patronus utan föregånget val
utnämningsrätten. För övrigt voro pastoraten delade i tvenne,
ungefär jämnstora grupper, regala och konsistoriella, allt efter
som Kgl. Maj:t eller domkapitlet hade utnämningsrätten. I de
regala utnämnde Kgl. Maj:t antingen en av de på förslaget
uppförda eller en extra sökande. Valresultatet spelade
naturligtvis alltid ändå en väsentlig roll. I de konsistoriella
pastoraten hade domkapitlet att utnämna den som fick det högsta
röstetalet. Om församlingen icke var nöjd med det av
domkapitlet upprättade förslaget, kunde i bägge slagen pastorat
fjärde man kallas. Men här förelåg en betydande åtskillnad
mellan regala och konsistoriella pastorat. I de förra behövde
endast hälften av de i omröstningen vid
frågedagsförrätt-ningen deltagande förena sig om fjärdemanskallelse, i de
senare mera än hälften av antalet i den justerade vallängden
uppförda röstberättigade. I bägge fallen låg utnämningsrätten
hos Kgl. Maj:t, som i förra fallet kunde utnämna antingen
någon av de fyra eller en extra sökande, men i senare fallet
måste träffa valet ibland de fyra, de tre på förslaget
uppförda och fjärde man. Extra ansökningsrätt innehades av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
