Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Prästvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
timma och bar nog hastverkets prägel. Riksdagen hade
emellertid fattat sitt beslut, och den av riksdagen antagna lagen
förelädes för 1909 års kyrkomöte. Skulle kyrkomötet taga
lagen som den var eller skulle man våga försöket att förmå
riksdagen att gå med på vissa ändringar? Sedan länge hade
prästerna varit inriktade mot de missbrukade
fjärdemans-kallelserna. Kyrkomötet var predisponerat att särskilt syna
bestämmelserna om dessa i sömmarna, och där mötte nu
den genom en hastig kompromiss åvägabragta bestämmelsen,
att församlingen kunde vara säker på att få sin fjärde man,
om denne fått absolut majoritet och minst en femtedel
av de i röstlängden upptagna deltagit i valet. Hittills hade
Kgl. Maj:t alltid, när det gällde utnämning, där fjärde man
var med, kunnat utöva regulativt inflytande. Detta var
borteliminerat enligt den föreliggande lagen.
Det gällde nu för kyrkomötet att överväga, om den nu
påpekade omständigheten till äventyrs uppvägdes av andra
fördelar, som man kunde riskera att förlora, därest
kyrkomötet antoge ett ändringsförslag. Där fanns den
bestämmelsen, att i de fall då fjärde man ej hade kallats, Konungen likväl
skulle äga utnämna, därest ingen på förslaget erhållit hälften
av de avgivna rösterna och ej minst en femtedel av de
röstberättigade deltagit i valet. Komme detta att innebära, att
församlingarna erhölle bestämmanderätten? Det kom an
på huru livligt församlingen deltoge i valet och huru enhetliga
önskningarna vore inom församlingarna. Kyrkolagsutskottet
ansåg för sin del, att den utvidgade valrätten vid prästval
skulle medföra livligare deltagande, så att Konungens
ut-nämningsrätt skulle bliva illusorisk. Kyrkolagsutskottet
ansåg därför garantien av viss röstövervikt, då fjärde man ej
hade kallats, mindre värd än Konungens fria
bestämmanderätt, då fjärde man hade kallats. Utskottet hade således sin
uppmärksamhet väsentligen inriktad på att förekomma
miss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
