Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
FÖRSAMLINGSTANKEN OCH DET SVENSKA
KYRKOLIVET
Tyngdpunkten i kyrkolivet ligger i lokalförsamlingen.
Församlingssynpunkten spelade en stor roll vid frågan om
prästlöneregleringen. Församlingen var den som valde
prästen. I ingendera fallet kunde den enskilda församlingen
stå isolerad. Den ena församlingen behövde den andra.
Av gammalt hörde församlingarna samman stiftsvis. Men
det är karakteristiskt för denna tid, att det är den allmänna
kyrkliga eller rikskyrkliga synpunkten som tvingar sig fram
och som drives fram. Så var det i fråga om löneregleringen.
Också i fråga om arbetet för ett rikare församlingsliv tränger
sig rikssynpunkten fram. Därom skall nu några ord sägas.
I ett föregående kapitel har en redogörelse lämnats för
de ansatser som gjordes för att få mera liv i församlingar,
där församlingslivet av den ena eller andra anledningen hade
gått tillbaka. Olika härdar för ett dylikt rikare
församlingsliv funnos. Man arbetade var på sitt håll, men
intressesfären vidgades, och man började få känning av varandra.
Det var Sällskapet för kyrklig själavård som i sistnämnda
avseende tog initiativet. Det inbjöd präster och lekmän
till ett fritt och allmänt möte i Stockholm hösten 1901.
Några dylika kyrkliga möten hade dittills ej hållits. I stiften
hade man prästmöten och prästsällskap. Vid de allmänna
svensk-lutherska prästkonferensema hade präster från olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
