Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
för övrigt känd genom sin brett hållna Kyrkohistoria för
hemmet, ett standardverk i sitt slag, som fyllde ett givet behov.
Efter de stora konferenserna 1901 och 1902, vilka nästan
voro »over ævne» för Sällskapet, som ju på sitt program hade
kyrkligt själavårdsarbete i huvudstaden, icke någon
riksverk-samhet för församlingstanken, koncentrerade sig arbetet på
Stockholm. Emellertid hölls en mindre konferens 1904.
Sedan dröjde det tre år, innan en ny konferens sammanträdde.
Denna blev den sista i sitt slag. I dess ställe trädde de
allmänna kyrkliga mötena. Det första hölls 1908. 1907 års
konferens visar en anmärkningsvärd åtskillnad från de
föregående. Vid dessa hade danskar, resp, norrmän utgjort
ett väsentligt inslag. Unionsupplösningen 1905 skapade
en ny situation. Nu måste svenskarna stå på egna ben och
lära sig att hålla samman, vilket kanske icke skadade.
Ordförande blev J. A. Eklund, som på sitt vanliga pointerade sätt
öppnade konferensen, därvid icke stickande under stol med
differensen mellan honom och Sällskapet för kyrklig
själavård. Han förklarade, att han icke hade hört till dem som
uppmuntrat att hålla en konferens för inre mission.
Visserligen behövdes en mangrann resning för kristen tro
i Sveriges land. Men ännu var tiden icke inne. Nöden
behövde bliva ännu större. Svensken vaknar icke så lätt,
och det svenska kyrkofolket allra minst. Men vakna måste vi,
ty vi skola väl icke utan strid låta fienden erövra Sveriges
land. En stöt till frimodighet behövdes. Bland talarna
märktes utom prosten Ussing från Köpenhamn
hovpredikanterna Viktor Rundgren, Ernst Lönegren och J.
Kålländer, pastorerna J. Th. Bring, O. Centerwall, Sven Nilson
m. fl.
Vid konferensen togs ett viktigt steg. Man uppdrog åt
styrelsen för Sällskapet för kyrklig själavård att med
adjungerande av lämpliga personer, präster och lekmän från skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
