Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
för en verkligt etisk utveckling, lämnade större utrymme
för en etisk tillägnelse av kristendomen. Frihet och
personlig sanning vid kristendomens tillägnelse vore där mera
garanterade. De kyrkliga ungdomskretsarna vore i viss mån
ställda in under »en främmande lag». I dessa med deras
utvärtes stadgar lurade faran för oärlighet, hyckleri eller
åtminstone osjälvständig kristendom. Man tyckte sig här
nästan märka en viss strävan att bibehålla ungdomen under
pastors förmynderskap. Men huru ville man förlika detta
med en sund utveckling av den sedlighet som Jesus
förkunnade och som läte sig sammanfattas i den enkla satsen:
den fulla hängivenheten åt Gud i sedlig självständighet.
Vad som nu har blivit anfört hör med till den bakgrund
mot vilken den i det föregående omnämnda planerade
omläggningen av den kyrkliga ungdomsvården måste ses.
Såsom förut har omtalats, förelåg förslag till dylik
omläggning. Den kommitté som hade blivit tillsatt av Sällskapet för
kyrklig själavård för att uppgöra förslag till riksorganisation
för församlingsrörelsen över huvud, i vilken den kyrkliga
ung-domsrörelsen var ett väsentligt led, hade inbjudit A. S. P.
till samarbete. Hösten 1908 trädde Församlingsbyrån i
verksamhet. A. S. P. insatte här tvenne medlemmar i
styrelsen. Det var tills vidare icke fråga om ungdomsvården,
utan om andra uppgifter i församlingsarbetet, uppgifter för
vilka A. S. P. också hade intresserat sig, icke minst genom
det sociala utskott som hade blivit tillsatt av nämnda
sammanslutning. Frågan om inorganisering av
ungdomsverksamheten skulle väl snart ha kommit före, om icke
oförutsedda krafter hade trätt i verksamhet. Biskop Nils Lövgren
gjorde nämligen nu sin stora mästerkupp.
När J. A. Ekman blev ärkebiskop, fick han till
efterträdare i Västerås Nils Lövgren. Uppmärksamheten hade denne
fäst på sig genom sitt församlingsarbete i Gävle och genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
