- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
363

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3^3

arbetet i nämnda syfte samt för detta åstadkomma
ändamålsenlig gemensamhet. Ärkebiskopen framhöll, att
meningsskiljaktighet hade rått angående namnet. Majoriteten
av de tillkallade hade förordat namnet Svenska kyrkans
för-samlingsråd. För egen del fasthöll ärkebiskopen vid det
ursprungliga namnet diakonistyrelse, som redan under
ärendets behandling hade vunnit visst burskap. Församlingsråd
angåve icke föremålet för verksamheten. »Att svenska
kyrkans diakonistyrelse skulle vara en styrelse över annan diakoni
än den svenska kyrkan själv anordnar borde icke kunna
innehållas i namnet, liksom det å andra sidan icke kan förvägras
svenska kyrkan att hava en styrelse över den av henne själv
anordnade diakonien.»

Utkastet till reglementet remitterades sedermera till
domkapitlen. Anmärkningsvärt är, att i Lunds domkapitel
biskop G. Billing i särskilt yttrande yrkade, att
diakonistyrelsens uppgift borde begränsas till den kyrkliga
kärleksverksamheten. Ävenså förordade biskop Billing namnet
diakoniråd. Den så föreslagna begränsningen gillades av det
tillfälliga utskott vid 1909 års kyrkomöte, som behandlade
Kgl. Maj:ts skrivelse angående inrättande av en
diakonistyrelse för svenska kyrkan, vilken skrivelse anslöt sig till
ärkebiskopens förslag. Utskottets yrkande uppkallade biskop
Lönegren till skarp opposition, och det med rätta.
Lönegren framhöll att det just var församlingsrörelsen som hade
behov av en centralpunkt. Inom kyrkomötet segrade också
Lönegrens mening. Emellertid var frågan utan tvivel av
ömtålig natur. Från utpräglad västsvensk synpunkt hade
domprosten Rexius i Göteborgs domkapitel yrkat, att
diakonistyrelsen icke skulle sträcka sin verksamhet till
församlings- och själavård, samtidigt som han menade att frågan
om ett organ för kärleksverksamheten kunde tåla vidare
utredning. På liberal-teologiskt håll hade man också ställt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free