Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kyrkotanken och de ungkyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stället för grubblet och de tunga tankarna, den
söndermalande självreflexionen, som ligger så nära till hands för
studenten, vilken lever i sin speciella värld, avskild från
vardagslivet, så till vida som av studenten icke fordras
ingripande i händelsernas gång på samma sätt som av den som har
kommit ut i sin livsgärning. Vad som verkligen religiöst
hade tillkämpats, fick nu genom utlösning i aktivitet klarhet
och blev fixerat såsom fast egendom. En av korstågsfararna
skrev: »Korstågsgärningen fick ett drag av enkel
nödvändighet. Vi ha gått till arbete inte i ett lättköpt hopp om framgång,
utan emedan vi intet annat hade att göra, emedan det var
den enda vägen för oss.» I detta sammanhang bör nämnas
att John Mott besökte Uppsala våren 1909.
Förutsättningen för korstågstanken var, att blicken hade
öppnats för kyrkan, fädernas kyrka i Sveriges land. Ett
föredrag inom studentförbundet just om kyrkan av Einar
Billing, hållet hösten 1908, spelade därvid en väsentlig roll.
Upptäckten av kyrkan låg i själva verket nära till hands.
Hon var dock ett verk av den i historien verkande, levande
Guden. I tusen år hade hon i onda och goda tider varit
bärarinnan av Guds uppenbarelse till det svenska folket,
trots all sin skröplighet. Hon kunde alltjämt hava denna
uppgift. Hennes valv voro höga. Ingen stängde hon ute,
samtidigt som hon troget höll fast vid den personliga
av-görelsen. Kyrkan vore kallad till »ridderlig kamp» för Gud
och hans sak i Sveriges land.
När det andra huskvarnamötet sammanträdde — det var
1909 på sommaren — hade uppsalastudenternas korståg
börjat. Mötet fick därav sin prägel. Stämningen hade blivit
en helt annan än den var 1907. Nu kunde man sjunga
»Fädernas kyrka i Sveriges land, Kärast bland samfund på
jorden». J. A. Eklund hade fått kraft att sjunga en ny sång.
När studenterna i Uppsala som bäst sysslade med
förbere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
