Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Internationella uppgifter och förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
mande bifall meddelade ordföranden de svenska och danska
kyrkornas anslutning till konferensen. Biskop Heuch och
professor Petersen hade fått förhinder, och några andra
norrmän kommo icke hellér.
Med konung Oscars goda minne och under åberopande av
dennes intresse för att konferensen någon gång skulle
sammanträda i Sverige framförde v. Schéele, när det en tid
senare kom till rådplägningar angående platsen för nästa
sammanträde, en inbjudning till Lund. Och i Lund samlades
verkligen, år 1901, den tionde allmänna lutherska
konferensen. Denna konferens, vid vilken v. Schéele fungerade
som andre ordförande — denna plats har sedermera alltid
intagits av en svensk — blev i viss mån ett kyrkohistoriskt
evenemang. Samtliga de skandinaviska kyrkorna voro mycket
representativt företrädda, och tyskarna hade också i talrika
skaror infunnit sig. Man kan nog säga att de dittills allt
för snäva banden nu något lossades. Ett förslag, som
framfördes, att de lutheraner som tillhörde den unierade kyrkan
skulle äga rättighet att ansluta sig till konferensen, blev
visserligen mycket illa upptaget av somliga tyskar, men blev
några år senare antaget, för visso icke utan de nordiska
kyrkornas medverkan. Det väsentliga var, att genom
konferensen väcktes ett starkare medvetande om den lutherska
kyrkans ekumenicitet, såsom Ludwig Ihmels uttryckte det.
I det avseendet pekade konferensen framåt, och för
enhets-strävandena lutheranerna emellan gav konferensen väl i
själva verket uppslaget. Ojämförligt störst uppseende vid
konferensen väckte Thorvald Klaveness’ föredrag, varom i
det föregående har talats. En inbjudan till Uppsala kunde
hörsammas först 1911.
Men biskop v. Schéele hade också andra strängar på sin
båge. 1893 styrde han kosan till Amerika. .
Augustanasy-noden hade hos Sveriges konung anhållit att en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
