Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Internationella uppgifter och förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°5
i de skandinaviska kolonierna i utlandet hade ofta varit gott,
men verkade mer än en gång hämmande, enär svensk
företagsamhet av känsliga norska sinnen lätt kunde tolkas såsom
övergrepp å svensk sida. Den nämnda expansionen bör ses
också i samband med uppsvinget i svensk handel och svensk
sjöfart. Riksdagen svek icke heller sjömännens och
utlandssvenskarnas sak. Anslaget till avlönande av sjömanspräster
höjdes, och för utrikes kyrkobyggen lämnades frikostiga
anslag, till supplerande av de frivilliga gåvorna.
Den svenska församlingen i London fick sin nya kyrka
invigd av biskop Rodhe i Göteborg år 1911, och han
assisterades därvid av biskopen av Salisbury. För ny kyrka i Paris
arbetades länge. Den kom slutligen till stånd och invigdes
av biskop v. Schéele år 1913. När den nye kyrkoherden i
Ulrika Eleonora församling i London, sedermera
kyrkoherden J. Lindskog i Brännkyrka, skulle inställas i sitt ämbete
1904, hade ärkebiskop Ekman själv rest dit och förrättat
akten. I samband därmed hölls också visitation. Det var
första gången i denna församlings historia som detta skedde.
Lägger man allt tillsammans, får man intrycket av
växande samhörighet mellan utlandssvenskarna inbördes samt
mellan svenskarna här hemma och svenskarna därute. Och
det visade sig, att det var kyrkan som hade lättast att knyta
banden både mellan landsmännen därute och mellan dem
och hemlandet. Det skedde på en tid, då man i hemlandet
talade om de bägge nationerna, som levde vid sidan av och
stodo i harnesk mot varandra, den tid då kulturellt
framåtskridande bevisade sig i avståndstagande från kyrkan.
Erfarenheten från arbetet bland svenskarna i utlandet, detta
arbete som i sista hand bars av kyrkofolket här hemma,
gav därför rikligt igen åt hemkyrkan.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
