Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Internationella uppgifter och förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4io
biskop i den evangelisk-lutherska tamulkyrkan. 1890
utsändes en kvinnlig missionär, fröken Ester Peterson, den
första kvinnliga missionären i den evangelisk-lutherska
missionen i Indien under dess tvåhundraåriga tillvaro,
men den första i en lång rad.
När missionsarbetarnas antal växte och svenskarnas
ekonomiska insats blev större, började missionsstyrelsen undra,
om det dittillsvarande samarbetet med Leipzig icke borde
antaga andra former. Man gjorde i början på nittiotalet en
blygsam förfrågan, om man icke kunde få någon
bestämmanderätt över de svenska missionärernas placering.
Leip-zigerkollegiet tillät välvilligt svenska missionsstyrelsen att
säga sin mening, om den så ville, men bestämmanderätten
förbehöll sig kollegiet.
Svenskarna kunde emellertid icke i längden vara nöjda med
status quo. På missionsstyrelsens anmaning utarbetades
av de svenska missionärerna i Indien ett förslag till
nyordning för samarbetet. Då man kunde vänta att
förhandlingarna med tyskarna icke skulle bliva utan sina segslitna
svårigheter, hemkallades pastor C. J. Sandegren. Denne var
ju icke blott gammal indiamissionär med stor auktoritet,
utan såsom gift med en dotter till en tysk tamulmissionär
hade han många personliga anknytningspunkter till
tyskarna. År 1900 framlade professor Tottie och C, J.
Sandegren i Leipzig ett noga genomarbetat förslag till
överenskommelse. Detta gick ut på att vissa stationer med alla
därtill hörande församlingar, skolor och missionsarbetare jämte
den med stationerna förknippade egendomen skulle
överlåtas åt svenska kyrkans missionsstyrelse, vilken över det så
överlåtna skulle erhålla samma befogenhet som
missions-kollegiet i Leipzig.
Det blev en ganska lång dragkamp om det framställda
förslaget. Å ömse håll var man mån om att bevara
missio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
