Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
1890-talet, nu var det tydligen flod. Det är karakteristiskt
att det var den kyrkliga konservatismen, den som sökte sin
anknytning i sextonhundratalets trosstarka psalmdiktning,
som särskilt gjorde sig förnimbar och inom kyrkomötet
åstadkom strömkantringen. Alin och Joh. Johansson
inverkade starkare än Evers. Detta vill med andra ord säga,
att situationen från 1868 hade undergått förändring. Då var
det väckelsefromheten som var utslagsgivande.
Det är förut framhållet, att den kyrkliga konservatismen
och väckelsefromheten hade vissa gemensamma önskemål i
psalmboksfrågan, men samstämmiga voro de för övrigt
icke. Betecknande är härvidlag ett yttrande av Gunnar
Ekström vid 1903 års kyrkomöte. Han formulerade följande
fyra pointerade grundsatser. »I valet mellan en tysk psalm
och en svensk tage man den svenska; i valet mellan en psalm,
som är några hundra år gammal, och en, som är sprungen
ur det religiösa livet i vår tid, tage man den nya; i valet
mellan en lång psalm och en kort, tage man den korta; och i
valet mellan en psalm, om vilken det är högeligen ovisst,
om den kommer att sjungas, och en, om vilken man vet att
den sjunges med hänförelse, tage man den som sjunges.»
Ekström syftade i fråga om sistnämnda punkt på de s. k.
sångerna. Han ville icke göra den skillnad mellan psalm
och sång som den kyrkliga konservatismen hade gjort. Flytta
in, menade han, några av de mest sjungna och älskade
sångerna i psalmboken, och de bliva psalmer. Vid 1908 års
kyrkomöte underströk han denna synpunkt. Det funnes
kyrkofolk också på andra orter än i Bohuslän och
Västergötland, i vilka landsdelar man icke uppskattade de nämnda
sångerna.
Det var ingen tillfällighet att Ekström här pekade på den
kyrkliga västgötabygden. Det är nämligen frapperande
vilken stor roll Västergötland dessa år spelade i psalmboks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
