Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 6
kvartett kom verkligen till stånd 1888. Lundblad övertog
ledningen och lät sig angeläget vara att insamla lämpliga
hymner, som kunde komma till användning. Avsikten var
till en början blott den, att inbördes odla den
kyrkomusi-kaliska smaken och att förhöja samvaron vid
prästkonferenser och andra tillfällen, då präster samlades.
1889 kom kyrkoherde Elfman, som var ordförande i den
nya sammanslutningen, med ett nytt uppslag: målet borde
sättas högre, man borde söka verka för den kyrkliga sångens
lyftande över huvud inom stiftets församlingar. Det nya
uppslaget förde till bildandet av Kyrkosångens vänner.
Sällskapets ändamål angavs vara att dels för egen del öva
kyrklig sång, dels i sin mån verka för den kyrkliga sångens flitigare
övande och rikare utveckling inom församlingarna i stiftet.
Vid prästmötet i Skara 1889 framträdde det nybildade
sällskapet. I det av Lundblad uppgjorda program som kom till
utförande hade utrymme givits icke blott åt högtidshymnen,
utan också åt den rytmiska, unisona psalmsången.
Nära nog samtidigt med initiativet från Skara stift
framträdde den nyss omnämnde folkskoleinspektören i
Hälsingland Richard Norén med en appell i fråga om kyrkosången.
1890 utgav han en broschyr »I kyrkosångsfrågan». Vid
prästmötet i Uppsala påföljande år talade han i samma ämne.
Föredraget trycktes i utvidgad form med titel »Om den nyare
kyrkosångshistoriska forskningen och dess betydelse för att
höja vårt gudstjänstliga liv». Här fäste Norén
uppmärksamheten på de kyrkomusikaliska strävandena i Tyskland, vilka
ville tillgodogöra sig det bortglömda arvet från den
evangeliska kyrkans äldre tider. »Man hade nämligen till sin
förvåning funnit, säger Norén, att den evangeliska kulten före
upplysningstidevarvets nedbrytande och ombildande
framfart hade både i liturgiskt, hymnologiskt och
kyrkomusika-liskt hänseende ägt gedigna och sköna skatter, vilkas höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
