Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 156. Hasselqvist och Tellman. - § 157. Pietismens motståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilligt att anmärka vid hans predikningar, i hvilka man
tyckte sig spåra "principia theologiæ Hallensis". Han blef
förbjuden att predika, men respekterade icke förbudet,
oaktadt det flere gånger upprepades.
§ 157. Pietismens motståndare.
Ehuru, såsom vi sett, åtskillige prester i hufvudstaden
stälde sig i ett vänligt förhållande till pietismen, intogo
dock de fleste af Stockholms prester sin plats i
motståndarenas led. Mest energisk bland dessa antipietister var
säkerligen Gustaf Adolf Humble. Född i Jönköping, hade
han länge studerat i Wittenberg och äfven besökt Halle.
Efter sin återkomst till fäderneslandet blef han först
kyrkoherde i Eskilstuna och derpå 1709 förordnad till
hofpredikant hos enkedrottning Hedvig Eleonora. Nu kom han
snart i tillfälle att ådagalägga sitt nit mot pietismen i
hufvudstaden, och samma kamp fortsatte han, sedan han 1719
blifvit amiralitetssuperintendent i Karlskrona. Här utgaf
kan 1728 sin s. k. "Novator åxanzoc, eller några ny giriges
oordentliga privata konventiklar". I denna skrift
framlägger författaren med stor talang de betänkliga sidorna hos .
det pietistiska konventikelväsendet samt visar, huru det s. k.
andeliga prestadömet rätteligen bör förstås, nämligen icke
såsom en befogenhet för hvar man att offentligen lära och
undervisa, utan fasthellre såsom en förpligtelse att offra
alla krafter åt Gud och i kärleken tjena nästan. Ar 1730
befordrades Humble till biskop i Vexiö och dog derstädes
den 29:de November 1741. Visserligen var han en ifrare
för renlärighet och kanske nog mycket benägen att påbörda
pietisterna heretiska afvikelser. Men att, såsom någon gång
skett, framställa Humble såsom en hänsynslös och
förföljelselysten fanatiker, är säkerligen orättvist. Strängt
kyrkligt sinnad, måste han naturligtvis hysa starka
betänkligheter mot pietismens kyrkoupplösanda tendenser. Men han
har icke gjort sig skyldig till någon kärlekslös
ofördragsamhet och skådelysten hatfullhet mot sina vedersakare, om
han än icke var böjd för att se genom fingrarne med deras
fel. För öfrigt var Humble en synnerligen lärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
