Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 205. Den s. k. Celsiska psalmboken och Upsala profpsalmbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 20 5. CELSISKA PSALMBOKEN OCH UPSALA PROFPSALMBOK.
psalmer än de här förekommande nya, och att för öfrigt
den gamla psalmboken i värde vida öfverträffade den
föreslagna nya. En annan criticus, dåvarande theol. adjunkten,
sedermera theol. professorn i Upsala Daniel Anneestedt,
som vunnit en viss ryktbarhet för sin qvickhet, sin bitande
satir, sina lekande tillfällighetspoemer, sina lustiga infall
samt sin ovanliga förmåga att lätt fatta och tala flere
främmande språk, angrep den Celsiska psalmboken
hufvudsakligen med löjets och satirens vapen. Följden blef, att
presteståndet år 1770 yrkade uppskof med ny psalmboks införande,
och snart tystnade all fråga om antagande af den föreslagna
Celsiska profpsalmboken.
Men under Gustaf IILs regering väcktes återigen förslag
om ny psalmbok. Neologiens moderniseringsbegär kunde
naturligtvis ej längre lida kyrkans gamla psalmer, och flere af
de skaldesnillen, som prycfde den tredje Gustafs tidehvarf,
försökte sig i psalmförfattande, ehuru de saknade nog
andeligt sinne, för att härutinnan lyckas. Vid riksdagen 1778
yttrade presteståndet sin önskan, att svenska psalmboken
måtte förbättras, och året derpå anbefalde regeringen
domkapitlet i Upsala att besörja redaktionen af en ny
psalm-bøk. Men hvarken dess ordförande, erkebiskop Mennander,
eller dess öfrige ledamöter, domprosten Laes Hydeén samt
professorerna Johan Amnell, Eeik Kinmaek och Eeik
Hydeén, voro vuxne ett så svårt värf. Väl hade Amnell i sina
yngre år gjort sig känd såsom en god latinsk poet, egde
mycken beläsenhet i den klassiska litteraturen och var
derjemte väl bevandrad i theologien. Men någon synnerligen
framstående begåfning egde han icke, och så var
förhållandet jemväl med hans embetsbröder i fakulteten. Det
arbete, hvars redaktion var lagd i deras händer, kunde
följaktligen icke kännas lätt att utföra. Det fick ock länge
hvila, utan att något hufvudsakligt dervid åtgjordes.
Först omkring 1790 synes man hafva gripit verket an på
fullt allvar. Under tiden hade Upsala domkapitel fått till
största delen nya ledamöter. Psalmboksförslaget, som
trycktes 1793, är nämligen undertecknadt af erkebiskop Uno von
Troil,domprosten Johan Låstbom, professorerna Erik Kin-,
maek och Erik Jonas Almqvist samt e. o. professorn Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
