Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 250. De waldenströmska nattvardsföreningarne. - § 251. Okyrklig partiyra i Kristinehamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven inom Lunds stift har Waldenström funnit
anhängare bland de nyevangeliska separatist erna. I sin till
1876 års prestmöte afgifna embetsberättelse säger biskopen
om ifrågavarande separatister: " De fira nattvarden inom
sin egen afsöndrade krets och mottaga den helst af någon
lekman, för hvilken de hysa andligt förtroende. Med denna
afvikelse från gällande ordning förena sig ganska ofta äfven
åtskilliga afvikelser från kyrkans lära. Icke blott
misskänna separatisterna det kyrkliga embetets värde och
betydelse för det kristliga församlingslifvet, utan synas äfven
i nattvardsläran luta åt det reformerta hållet samt i fråga
om dopet vara baptistiskt sinnade, så att de gemenligen
icke låta döpa sina barn i deras späda ålder. I ethiskt
hänseende äro de antinomister, hvilket gjort dem i hög grad
tillgängliga för den nya försoningstheori, som i våra dagar
blifvit förkunnad af en lärare inom svenska kyrkan".
Vid prestmötet i Visby 1877 hade biskopen att förtälja,
hurusom man äfven i Visby stift på några ställen börjat
anamma nattvarden i enskilda hus, icke administrerad af
prest, utan af lekmän. Han säger ock, att
"den beryktade petitionen i nattvardsfrågan på Gottland erhållit
många underskrifter äfven af qvinnor och barn, som ej
förstått dess innehåll".
§ 251. Okyrklig partiyra i Kristinehamn.
Största bullret synes den waldenströmska rörelsen
hafva åstadkommit i vissa trakter af Karlstads stift. Här
hade Kristinehamn länge varit härden för kyrklig oreda.
Redan 1863 byggdes i sistnämnda stad ett bönehus, der
«fter år 1870 jemväl en kolportörskola hölls på
Vermland-ska Ansgariiföreningens bekostnad. Den verksamhet, som
sålunda utvecklades, gick mer och mer i kyrkofiendtlig
rigtning, och följden blef en allmän benägenhet för separatism.
I en så välberedd jordmån kunde snart nära nog hvilken
villfarelse som helst med framgång utsås. Också lyckades
den waldenströmska försoningsläran att här slå fasta rötter.
Huru dervid tillgick, derom lemnas god upplysning i en
särdeles lärorik redogörelse angående tillståndet i Kristine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
