Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 276. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. - § 277. S. k. Ansgariiföreningar. - § 278. Lekmannaverksamhetens frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man ej heller nöjd med de skrifter, som utkolporterades,
enär de icke alltid befunno sig i öfverensstämmelse med
kyrkans bekännelse.
§ 277. S. k. Ansgariiföreningar.
Men om sålunda belåtenheten visst icke var mycket
allmän beträffande fosterlandsstiftelsen och hennes
åtgöranden, så fick man ännu större skäl att vara missnöjd med
de många enskilda sällskap, som under den följande
ti-dejx bildade sig efter hennes gifna föredöme. Särskildt
gaf tusenårsfesten till Ansgarii minne den 4:de Februari
1865 både åt den förutnämnde Lundborg och andra hans
själafränder en välkommen anledning att tänka på stiftande
af nya religiösa sällskap under namn af Ansgariiföreningar.
Sådana bildade sig flerestädes i landet och gjorde till sin
uppgift dels att utsända och underhålla
lekmannapredikanter, som skulle resa omkring i bygderna och förkunna Guds
ord, dels att uppväcka och befordra intresset för
hednamissionen.
Den s. k. Vermländska Ansgariiföreningen var den, som
först kom till stånd, och om henne vete vi redan, att hon
mer och mer gick i kyrkofiendtlig rigtning samt slutligen
togs om hand af Waldenström och hans anhängare. Samma
utvecklingsgång röjde sig snart hos en hel mängd andra
dylika föreningar, och slutligen skedde en storartad schism
inom sjelfva fosterlandsstiftelsen, i det att det förut
omnämnda s. k. Svenska missionsförbundet år £878 afsöndrade
sig och under Waldenströms auspicier trädde i spetsen för
en hel skara af missionsföreningar i åtskilliga trakter af
landet. Den fria lekmannaverksamheten har sålunda i
senare tider onekligen kommit på villospår; och om hon än
icke öfverallt gått separatismens ärenden, så torde dock
kunna sägas, att hon åtminstone i mycket hög grad bidragit
att hos en stor del af de andligt intresserade i landet mer
och mer utplåna allt kyrkligt sinne.
§ 278. Lekmannaverksamhetens frukter.
Sorgliga vittnesbörd föreligga från de flesta af rikets
stift angående frukterna af nyss antydda lekmannaverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
