18 (Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Linköpings län hörande Kinds och Ydre härad, hvilkas invånare
gärna vilja helsas för Östgötar; Tjust, i norra delen af det
nuvarande Calmare län, och norra delen af Jönköpings län,
eller Vista härad med Visingsö, Tveta, samt Norra och
Södra Vedbo härad. En förbindelse emellan dessa härad och
Östergötland finner man i Capitlen om Vapensyner, i KgB.
af M. E. och Christ. Landslagar. I ecclesiastikt
hänseende med Östergötland förbundna, eller till Linköpings
stift hörande, voro ej blott de nyssnämnda i norra delen
af Småland belägna häraden, jämte östra delen af
Småland (Calmarna fogati) samt Öland och Gotland, utan
ock de norra och vestra delarne af Tiohärads lagsaga, som
innefattades under namnen Finvid och Njudung; med ett
ord , dertill hörde, jämte Oland och Gotland, hela Småland,
endast med undantag af de fem härad, som inbegripas
under namnet Värend, och utgjort Sveriges äldsta, af
den H. Sigfrid grundlagda Biskopsstift. Ehuru
Linköpings stift med tiden blifvit alltmera inskränkt, lyda
ännu derunder, såsom bekant är, flera härad i norra
delen af Småland.

Sedan vi nu tagit i betraktande det egentliga
Götaland, skola vi vända oss till de i söder derifrån
belägna landskap, som ej ursprungligen ansetts höra till
Götaland. Vi komma då först till den mängd af små
landskap, som erhållit det collectiva namnet Småland
(pl.)[1]. Såsom stamort, hvarifrån det folk vidare

[1] Att benämningen Småland i de äldsta skrifter hvari
den förekommer, ej skulle ha innefattat äfven den sydligaste
delen af det nuvarande Småland, eller Möre, Värend &c.,
kan jag ej antaga. Att ÖGL., då den talar om Småland, ej
kan mena annat än de med Östergötland förenade små
landskapen, kan i denna del ej gälla såsom bevis; men deremot
är det af den samtidiga Uplandslagen klart, att den under
namnet allir smalændingiar (KgB. 2.) inbegriper hela det
nuvarande Smålands, och således äfven Tiohärads och
Möres invånare; likasom det ej kan betviflas, att Nænnir af
smalandum, som nämnes i berättelsen om mötet på
Danaholmen (VGL. I. CB.), var representant förnämligast för de
sydligaste Småländska landskapen Finvid, Värend och Möre (jfr.
not. 16. sid. 34.). Men det collectiva namnet Småland är dock
utan tvifvel yngre än de särskilda landskapens namn Möre,
Värend, Finvid, Njudung, Tjust, Kind, Ydre &c.; och man
synes kunna med säkerhet antaga att den collectiva
benämningen ej är upfunnen af Småländningarne sjelfva. På
denna grund kan man förmoda att Östgötarne först gifvit detta
namn åt de små med Östergötland förenade sydligare
landskapen, och att namnet sedermera blifvit öfverflyttadt äfven
på de öfriga af samma folkstam bebodda landskapen,
nämligen de som utgjorde Tiohärads lagsaga och Calmarna fogati
(ej blott Möre, samt det med Vestergötland förenade
Mohärad. Men ehvad grund denna hypothes än må hafva, är det
otvifvelaktigt att namnet Småland i de äldsta skrifter der det
förekommer, har lika vidsträckt betydelse som i våra dagar.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Aug 30 23:25:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svlandskap/0024.html

		Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst / 18 (1835) Author: Carl Johan Schlyter Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|