Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20
and
Upland
hvilken upgift. så mycket mindre synes vara att bygga
på, som de omtalta duodecim tribus, enär en sedermera
inträffad förändring från 12 till 5 härad ej synes kunna
antagas, antingen tyckas antyda en förväxling med de
10 härad, hvaraf lagsagan på författarens tid bestod,
eller blott tillkommit genom en dikt, grundad på
tolftalets urgamla auktoritet. Men af andra skäl kan det
med säkerhet slutas, att det äldsta lagmansdömet på
denna ort inskränkt sig till Värend. Först ger sjelfva
namnet dertill anledning; ty det är icke troligt att det, som
från första början varit ett land eller lagmansdöme, ej
skulle äfven haft ett namn, utan bestått af tre
särskilda stycken med olika namn. (Förhållandet med de tre
folkländerna i Upland är helt annat; ty utom det att
folkländerna ursprungligen verkligen varit tre särskilda
lagsagor, så betekna deras namn endast antalet af
hundaren i hvartdera, och det gemensamma namnet var
Supant Svipiod, till dess Svearne så utvidgat sitt område, att
deras ursprungliga land måst, till skilnad från
kolonierna, utmärkas med namnet Upland.) Vidare bevises
ofvannämnda förhållande deraf, att Tiohärads lagman,
i ett utförligt stadgande om eriksgatan, som finnes i en
Köpenhamns Kongl. Bibliothek tillhörig handskrift af
Södermannalagen från 14:de århundradet, ännu kallas
Virda eller Värendsboarnes lagman, likasom legifer værendiæ,
commune placitum værendiæ förekommer i åtskilliga
handlingar från 13:de århundradet 12); hvilka benämningar
måste vara bibehållna från en tid, då lagmansdömet
endast innefattat Vürend, och ej synas kunna förklaras
enligt den bekanta reglen: denominatio fit a potiori;
likasom Birger Persson, då han var lagman öfver hela
Upland, visserligen ej hade blifvit kallad Tiunda lagman
derför att Tiundaland var den förnämsta delen af
Upland, om ej Tiundaland verkligen hade förut varit en
}
(22) Se ÖGL. v. Smaland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
