- Project Runeberg -  Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst /
29

(1835) [MARC] Author: Carl Johan Schlyter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

29
tuna härad) 21). Om ock Svearne således under Odens
anförande först togo fast fot i Håbo härad, som äfven
derigenom blef det förnämsta, att Oden der valde sin
bostad, så bör man ej derför tro att ej Svearne i Odens
tid mera utvidgade sina gränsor; ty att Sturleson, då han
säger att Oden tillegnade sig landet så vidt, som han lät
kalla Sigtuna (hvilket namn endast kan betekna särskilda
gårdar med dertill hörande jord, men ej en större
landsträcka), endast åsyftar den bostad han för egen del
tillegnade sig, är klart deraf, att Sturleson i sammanhang
härmed omnämner de "goda bostäder" Oden gaf sina
höfdingar, och deribland det långt utom Håbo härads gräns
belägna Upsala, som tillföll Frey, hvilken ock, då han
kom till regeringen, der tog sitt hufvudsäte.
Således kan man med säkerhet antaga att Svearne redan i
Odens tid spridt sig norr, öster och vester ut från Håbo
härad, och sålunda lagt första grunden till de sedermera
åtskilda så kallade folk landen, Tiunda land (egentligen
tiu hundara land), Attunda land och Fiæprunda land,
hvilka dock, då de hafva sína namn af häradens antal
som de innefattade, ej kunna hafva erhållit dessa namn,
förr än alla dessa härad, hvilka temligen nära
öfverensstämma med de ännu existerande, blifvit bebyggda.
Sturlesons berättelse om anledningen till folkländernas namn,
hvilka skulle betekna antalet af de söner K. Ane
offrade för en lång lifstid 22), är en fabel, som ej bevisar
mer, än att dess upfinnare ej kännt den uppenbara och
otvifvelaktiga anledningen till dessa namn. Att en
Konung Ane lefvat, hvilken blifvit ganska gammal, och
offrat sina söner, behöfver icke derför vara osanning. Mera
trovärdig är Sturlesons berättelse 23), att vid det af K.

21) I skogen ett stycke norr från Håtuna kyrka, är ett
ställe som kallas Kongshof, och fordom skall hafva varit
häradets domsplats. Salvius, anf. st. s. 237.
22) Y. S. cap. 29.
23) Y. S. cap. 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 30 23:25:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlandskap/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free