Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43
talas såsom gift med Norska Konungen Sverres syster 34);
en "legislator A." i Vermland nämnes vid slutet af
samma århundrade, i ett bref af Birger Jarl Brosa (Liljegr.
Dipl. I. N:o 824) och af Lagman Höldo i Vermland
finnes ett gåfvobref och ett testamente af år 1268 (ibid.
Nr 530, 531.). Deraf att Sturleson i Ol. Hel. S. cap.
76 säger att
att en del af Sveavälde är "Vestergötland,
Vermland och Markir” (d. ä. Dalsland), och att deröfver
är en biskop, hvarjämte han, sedan de öfriga delarne
af landet blifvit upräknade, tillägger att hvar del af
landet har sitt lagting, sina lagar och sin lagman, kan
man alldeles icke anse såsom bevist att Vermland på
hans tid utgjort en lagsaga med Vestergötland, hvilket
för öfrigt i intet afseende är troligt. Lika så litet kan
man bevisa att Vermland ej i slutet af 13:de
århundradet haft sin egen lagman, deraf, att Vermlands lagman
ej nämnes i 1 Fl. KgB. UplL., der det säges att
lagmännen skulle til konungs doma den nyvalde konungen,
hvilket har afseende på hyllningen under eriksgatan,
såsom det är klart af VGL. I. och II. RetlB. 1.; ty detta
kommer deraf, att Vermland i anseende till sitt aflägsna
läge ej kunde besökas under eriksgatan, hvarför ock
Vermland lika litet nämnes i Södermannalagens Flock
om eriksgatan som i Uplandslagens, ehuru dess
lagman i Södermannalagens Flock om konungavalet blifvit
nämnd; hvilken omständighet skall bli föremål för
undersökning då jag kommer att handla om konungavalet.
Att Vermland emedlertid tidigt vunnit en vidsträckt
odling, kan man sluta ej blott af Sturlesons berättelse 35),
att detta lands odling redan i Olof Trätäljas tid gjorde
hastiga framsteg, utan ännu säkrare af den förutnämnda
i en handskrift af Vestgötalagen befintliga förtekningen på
antalet af kyrkor i Vermland och Dal 36). Här upräk-
34) Sverres S. ex rec. P. Claussen. Inge Bardss. S. cap. 18.
35) Y. S. cap. 46.
36) VGL. I. VK. not. 27.
$
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
