Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70
Grine
Runes
—
från folkets gemensamma, till lagmännernas enskilda
vård och utbildning, från poësie till prosa, från minne
och tal till skrift öfvergången tradition det är i
korthet historien om våra landskapslagars upkomst. Frågan
från hvad tid dessa sålunda upkomna lagar härleda sig,
är således i sig sjelf orimlig. Endast den frågan, på
hvad tid dessa lagar hafva erhållit den form, hvari de
kommit till vår kunskap, kan bestämdt besvaras i
afseende på de lagböcker, som blifvit försedda med Kongl.
stadfästelse, eller mindre bestämdt, med anledning af
andra kännetecken, i afseende på sådana, för hvilka
ingen Kongl. stadfästelse blifvit gifven, eller nu finnes i
behåll. Lika litet kan den frågan besvaras, på hvad tid
dessa lagar aldraförst blifvit skriftligen upteknade.
Sannolikast är väl att detta först inträffat efter
christendomens införande, sedan det Romerska alfabetet och
pergamentets bruk blifvit kända; men icke kan detta med
visshet antagas. Att Runorna förut varit brukade till
korta inskrifter på sten och träd, kan ej betviflas, om
ock inga bevis derpå funnos; ty att antaga att det
christna presterskapet skulle ha befordrat runornas bruk till
skrift, om ej ett sådant bruk deraf förut hade varit
någorlunda allmänt kändt, är en uppenbar dårskap. Om
den hedniske lagmannen Lumber, hvars lefnadstid
sannolikt infaller i det 10:de århundradet, eller möjligtvis
i det 9:de, berättas det, såsom förut är anmärkt, att han
uttänkt och gjort en stor del af Vestgötarnes lagar,
hvilka deraf blifvit kallade Lums lag; och om
Lagmannen Äskil, som lefde i början af 13:de århundradet
säges
det att han "efterforskade sorgfälligt och upsökte
alla Lums lagar," och vidare: "sedan han fann landets
lagar, begrundade han dem med mycket förstånd och
egen insigt." Det kan ingalunda betviflas, att hvad som
här kallas Lums lagar, och som Äskil noga efterforskade och
äfven fann, på hans tid bestod i skriftliga antekningar,
som ej funnos samlade på ett ställe, utan voro kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
