Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (475.) 4 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
det honom den 19 september 1890
meddelade förordnande att med viss
inskränkning tills vidare bestrida kansliråds- och
byråchefsämbetet å den afdelning af
ecklesiastikdepartementet, som har att handlägga
frågor om folkundervisningen och
dithörande anstalter, samt förordnat t. f.
kanslisekreteraren C. D. R. von Schulzenheim
att tills vidare uppehålla sarnma ämbete
med undantag af de innehafvaren däraf
enligt gällande instruktion åliggande
inspektioner.
Inspektörsarvoden. De två nya
folkskoleinspektörerna i Skåne, förste
stadskomministern O. P. Segerberg och kyrkoherden
G. O. N-. Gierow, hafva af k. m:t
förklarats berättigade att förutom stadgad
resekostnads- och traktamentsersättning åtnjuta
ett årligt arvode af 500 kronor hvardera.
Normalritningar till
folkskoleträdgårdar. Detta af oss förut omnämda
arbete är nu färdigt och föreligger i stor
kvart om 15 sidor text och 4 väl utförda
skolträdgårdsritningar. Arbetets pris är 3
kr.; på rekvisition af skolråden kan det
genom ecklesiastikdepartementet erhållas
för 2 kr. 50 öre.
Det är stiftelsen Lars Hierta s minne,
som har förtjänsten af detta arbetes
tillkomst genom den på dess försorg
anordnade pristäflan. Utarbetandet har varit
öfverlämnadt åt folkskolläraren J. A.
Strandberg i Turinge och seminarieadjunkten
Fr. Laurell i Uppsala, hvilka hade att på
grundvalen af den förres förslag till
undervisningsplan och direktör J. Vallmarks å
Sundbyberg med andra priset belönade
ritningar uppgöra slutligt förslag.
I texten förekommer utom beskrifning
på trädgården och dess indelning samt
metodiska anvisningar för undervisningen
äfven förteckning på icke mindre än 151.
träd och buskar, som kunna ifrågakomma
att odlas. I denna förteckning, som
upptager både de latinska och svenska
namnen, angifves de särskilda växternas
lämplighet för de olika delarna af landet.
Arbetet är ägnadt att i hög grad
komma folkskolan till gagn, och förmoda vi,
att skolråden skola låta sig angeläget vara
att anskaffa detsamma till hvarje skola.
Vid pedagogiska lärokursen
härstädes kommer professor S. J. Boethius att
under vårterminen föreläsa öfver nyare
tidens svenska historia. Föreläsningarna
hållas i Klara folkskola tisdagar kl. 7-8,30
e. m. och börja den 10 februari.
Skolrådsvalen. Till
skolrådsledamöter äro ytterligare valda folkskollärarne
H. P. Hofvander i Hammenhög, Krist.,
N. Rosenberg i Smedstorp, Krist., och K.
J. Virén i Östra Tollstad, Östg. (omvald
äfven i ’kyrkorådet).
Enligt hittills till Svensk Läraretidning
ingångna meddelanden hafva vid de
senaste kyrkostämmorna 64 folkskollärare
blifvit valda till medlemmar af skolråden.
18 kvinnor hafva erhållit liknande
förtroendeuppdrag.
Misslyckadt försök att nedsätta
folkskollärarelönen. Grödinge
församlings beslut vid senaste
oktoberkyrkostämman att nedsätta folkskolläraren Aug.
Karlssons lön från 700 till 600 kr. har,
såsom var att vänta, blifvit upphäfdt af
länsstyrelsen. Med hänsyn till den
uppmärksamhet denna sak väckt - det har
ju offentligen uppgifvits och ej oss
veterligen bestridts, att den egentliga orsaken
till lönenedsättningen var, att läraren
vågat uttala andra åsikter i tullfrågan än
dem, som hysas af de maktägande inom
församlingen - återgifva vi här utslaget i
sin helhet. Det är af följande lydelse:
Konungens befallningshafvandes öfver
Stockholms län utslag på de besvär, folkskolläraren
i Grödinge församling A. Karlsson uti en den
l december 1890 hit ingifven skrift anfört
däröfver, att, såsom här efteråt afskrifna
protokollsutdrag närmare visade, Grödinge
församling på förslag af dess skolråd i kyrkostämma
den 27 därförutgångne oktober beslutat
nedsätta klagandens lön för nu ingångna år från
700 till 600 kronor, ehuru han, som på
hemställan af vederbörande folkskoleinspektör
redan år 1883 fått lönen förhöjd till förstnämda
summa, allt sedermera däraf varit i åtnjutande,
samt giltiga skäl för nedsättningen ej blifvit
anförda;
öfver hvilka besvär, däri klaganden
hufvudsakligen påyrkat öfverklagade beslutets
upphäfvande, enär det kränkte hans enskilda rätt,
äfvensom ersättning för kostnaderna i målet,
Grödinge församling blifvit i kyrkostämma
hörd och sig förklarat; hvarefter sökanden
med påminnelser inkommit; gifvet Stockholm
å landskansliet den 14 januari 1891.
Konungens befallningshafvande har detta
mål i öfvervägande tagit; och som klaganden,
hvilken ostridigt från och med år 1884
åtnjutit 700 kronors lön, visat sig senast den 7
april 1890 hafva erhållit vitsord om
oförvitlighet i sin befattnings utöfvande; alltså och
då, så vidt af handlingarna kan inhämtas,
klaganden icke därefter förverkat sin rätt att
ett sådant vitsord fortfarande tillgodonjuta,
samt de för lönenedsättningen af kyrkostämman
anförda skäl, att stämman vore berättigad därom
besluta, och att klaganden skulle hafva
biförtjänster - en omständighet, som denne likväl
förnekat -, billigtvis ej kunna såsom giltiga anses,
pröfvar konungens befallningshafvande skäligt
att det öfverklagade beslutet till all kraft och
verkan undanrödja, till följd hvaraf klagandens
lön för året bör med 700 kronor utgå; kunnande
dock i mål af beskaffenhet som detta någon
kostnadsersättning ej ifrågakomma.
Varning för bristande
betygs-Skrifning. Skolrådet i det för en del
år tillbaka sedan så beryktade Tolånga i
Färs härad, Mim., beslöt den 31 sistl. juli
att tilldela skolläraren därstädes And.
Åkesson varning med anledning däraf, att Å.
underlåtit att till examen samma dag hafva
å särskilda hos skolrådsordföranden
erhållna blanketter utskrifvit examensbetyg
till hvarje skolbarn, oaktadt A. därom
erhållit förständigande af skolrådet genom
beslut den 16 näst förutgångna juni.
Varningsbeslutet öfverklagades af A. hos
domkapitlet i Lund, hvarvid anfördes,
att hvarken i reglementet för skolväsendet
inom Tolånga församling eller i gällande
folkskolestadga funnes någon föreskrift om, att
examensbetyg skulle till hvarje examen
utskrif-vas för hvarje barn;
att reglementet och folkskolestadgan ej
före-skrefve andra betyg än afgångsbetyg, hvilka
skulle meddelas åt lärjungar, som i examen
ådagalagt godkänd insikt i fjärde årsklassens
kurs;
att vid afgångsexamen den 23 sistl. april
7 lärjungar af 53, som under läsåret åtnjutit
undervisning, blifvit godkända och erhållit
afgångsbetyg, men däremot vid examen den 31
juli, som hvarken var årsexamen eller afgångs- j
examen, fanns ingen lärjunge i den ålder eller
i besittning af det kunskapsmått, att
afgångsbetyg kunde ifrågakomma, om hvilket
förhållande skolrådet varit i tillfälle att öfvertyga sig
såväl af examensförhöret som af den framlagda
examenskatalogen;
att skolrådet alltså saknade laga skäl för sitt
åläggande att till sistnämda examen affordra
betyg; samt slutligen
att åläggandet icke skett skriftligen, utan blott
genom en muntlig tillsägelse, därvid icke
uppgifvits, att tillsägelsen grundade sig på
behörigen fattadt beslut.
Skolrådet invände häremot, att sedan
beslutet den 16 juni angående
examensbetygens utskrifvande fattats och justerats,
hade klaganden förekallats, hvarpå
beslutet blifvit för honom uppläst. Beslutet
hade fattats efter flera föregående, af
skolrådet gifna, men fruktlösa befunna
tillsägelser till honom att i likhet med alla
öfriga lärare i församlingen vid hvarje
examen hafva å därtill erhållna blanketter
färdiga utskrifna examensbetyg för hvarje
skolbarn, på det att den, som höll
examen, måtte genast efter examens slut
utdela betygen åt barnen, för hvilkas
föräldrar det kunde vara af vikt att erhålla
nogare kännedom om barnens kunskaper
och flit än den, som kunde vinnas genom
betygens blotta uppläsande ur
examenskatalogen efter examens »lut. Då
klaganden icke ställt sig beslutet till
efterrättelse, hade skolrådet funnit sig föranlåtet
att tilédela honom varning för den tredska
han därigenom visat.
Med hänsyn till beskaffenheten af
klagandens förseelse har domkapitlet genom,utslag
den 14 sistl. januari pröfvat skäligt förklara
den meddelade varningen icke vara att
anse såsom sådan varning, som i § 32 af
folkskolestadgan sägs, utan endast såsom
en erinran till klaganden att, så kärt
honom är att ansvar undvika, för framtiden
ställa sig till efterrättelse hvad skolrådet
honom i tjänsten föreskrifver.
Folkskolan och skogarnas vård.
Enligt referat i årets första häfte af
tidskriften »Skogvaktaren» diskuterades under
skogvaktaremötet vid Grythyttehed i
oktober förlidet år följande fråga: »Kan och
bör något göras för att i folkskolan väcka
barnens intresse för skogsvård?» Frågans
inledare, skogvaktaren Uno Tillman i
Grängesberg, uttalade den öfvertygelsen, att
lärarne i folkskolan med nit och ifver skola
omfatta denna rent fosterländska fråga om
skogarnas vård. Han hade tänkt sig, att
man vid undervisningen om växterna
borde påpeka skogens höga värde och
vikten af att väl vårda densamma, helst deu
är en nationalrikedom och tillika af stor
betydelse för den enskildes ekonomi, på
samma gång den har stort inflytande på
klimatet och sålunda på hela landets
beskaffenhet. Talaren ansåg, att genom
Svensk Läraretidning borde ställas dels
ett upprop i ämnet till rikets lärarekår
och dels en anhållan till
läsebokskotnmk-terade att i den nya läseboken inrycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
