Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (476.) 11 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄEARETIDNING.
61
att skolrådet har lagenlig rätt att
bestämma öfver, huru skolbarn och lärare
skola använda sin söndag.
En insändare i Karlshamns Allehanda
föreslår, att hrr skolrådsordförande nu
då de statistiska skoltabellerna för 1890
äro färdiga antingen själfva eller genom
någon lärare insända sammandrag däraf till
ortstidningarna, hvarigenom intressanta
jämförelser kunde göras beträffande
antalet bara på hvarje lärare, skolgången
o. s. v. »Om genom en sådan jämförelse
större eller mindre brister odh
felaktigheter upptäckas, borde detta blifva en
sporre till åtgärders vidtagande för
bristernas af hjälpande, så vidt möjligt vore.»
Förslaget rekommenderas till det bästa.
Läs- och skrifkunnigheten hos
de Värnpliktige. Under förra-året
pröf-vades af arméns värnpliktiga i
innanläsning och skrifning 23,331 man. Af dessa
ägde i innanläsning
15,706 eller 67,36 % god färdighet,
7,587 » 32,52 » voro någorlunda öfvade,
38 » 0,12 » saknade all kunskap.
I skrifning hade
9,460 eller 40,54 % god färdighet,
13,617 » 58,37 » voro någorlunda öfvade,
254 » 1,09 » saknade all kunskap.
Således funnos af dem, som år 1890
för första gången vapenöfvades, 38
ynglingar, som ej kunde läsa innantill, och
ej färre än 254, som ej ens kunde
skrifva sitt namn. Hvad läsning vidkommet
så fanns särskildt på Norrbottens
fältjägarekår af 514 värnpliktiga 6 (1,3 proc.),
på Upplands regemente af 832
värnpliktiga 5 (0,6 proc.) och på Södermanlands
regemente af 733 värnpliktiga 4 (0,6 proc.),
som saknade all kunskap i läsning.
Beträffande skrifning ställde sig
resultatet sålunda: på Västerbottens
fältjägarekår funnos af 753 värnpliktiga 41 (5,6
proc.), på Norrbottens fältjägarekår af 514
värnpliktiga 37 (7 proc.), på Hallands
bataljon af 629 värnpliktiga 22 (3;2
proc.), på Västernorrlands bataljon af 757
värnpliktiga 16 (2 proc.) och på
Bohusläns regemente af 627 värnpliktige
äfvenledes 16 (2,5 ,proc.), som saknade all
kunskap i skrifning.
Af flottans värnpliktige profvade» inalles
601 man. Af dessa ägde i innanläsning
556 eller 81,6 % god färdighet,
125 » 18,4 » voro någorlunda öfvade.
I skrifning hade *
253 eller 37,2 % god färdighet,
428 » 62,8 » voro någorlunda öfvade.
Ingen saknade kunskap i läsning eller
skrifning.
Af svenska arméns 47 regementen och
kårer var det endast å nedanstående
regementen och kårer, som samtliga
värnpliktige obehindradt kunde läsa och skrifva,
nämligen:
Dalregementet, Västmanlands regemente,
Jämtlands fältjägarekår, Värmlands d:o.,
Lifgardet till häst, Lifregementets dragonkår,
Lifregementets husarkår, Smålands
husarregemente, Skånska dragonregementet, Göta artilleri-
regemente, Vendes artilleriregemente och
Gotlands artillerikår. Summa 12.
87 man pröfvades i finska språket,
hvilka samtliga fullgjorde sin
värnpliktsskyldighet vid Norrbottens fältjägarekår. Af
dessa finnar eller från finnar härstammande
ynglingar saknade 3 all kunskap i läsning
och 17 i skrifning.
Folkskollärareseminarierna. Nedan-
nämde seminarielärare hafva af k. m:t
förklarats berättigade att från och med
innevarande år åtnjuta löner i följande
lönegrader :
i femte lönegraden (3,500 kr.): adjunkten A.
J. A. Cronvall i Linköping;
i fjärde lönegraden (3,000 kr.): adjunkten L.
C. Lindblom och lärarinnan Agnes Ekermann
i Stockholm;
i tredje lönegraden (2,500 kr.): lärarinnan
Karolina Svensson i Skara och adjunkten J.
F. Björnståhl j Hernösand;
i andra lönegraden (2,000 kr.): lärarinnan
Amalia Gardell i Kalmar.
Därjämte har k. m:t medgifvit, att
teckningsläraren vid seminariet i Linköping
Ph. Löfgren och teckningslärarinnan vid
seminariet i Umeå Maria Huss må från
och med detta år åtnjuta hvardera ett med
två ålderstillägg ökadt arvode af 1,200 kr.
Understöd åt flickskolor. Följande
högre skolor för kvinnlig ungdom hafva
af k. m:t tillerkänts nedanstående anslag
för hvartdera af åren 1891-93:
högre flickskolan i Gäfle, Västerås högre
elementarläroverk för flickor, högre
elementarläroverket i Halmstad för kvinnlig ungdom samt
Visby högre flickskola hvardera 1,900 kr.;
Södermalms högre läroanstalt för flickor i
Stockholm, högre elementarläroverket för flickor
i Uppsala, Vänersborgs elementarskola, f or flickor,
Majornas elementarläroverk för flickor i
Göteborg hvardera 1,800 kr.;
Hudiksvalls elementarskola för flickor,
Söderhamns d-.o, elementarläroverket för flickor i
Linköping, Norrköpings högre skola för kvinnlig
ungdom, Norrköpings nya läroverk för flickor,
Skara högre skola för kvinnlig ungdom,
Mariestads elementarläroverk för flickor, Örebro
elementarskola för flickor, nya elementarskolan
för flickor i Örebro, elementarläroverket för
flickor i Falun, d:o i Växjö, Jönköpings
elementarskola för flickor, Virginska flickskolan i
Kristianstad, Uddevalla elementarläroverk för
flickor och Sundsvalls läroverk för flickor
hvardera 1,500 kr.;
Lidköpings elementarläroverk för flickor
1,200 kr.;
Vallinska flickskolan och Östermalms högre
läroanstalt för flickor i Stockholm,
elementarläroverket för flickor i Borås, Nyköpings
elementarskola för flickor, elementarläroverket för
flickor i Eskilstuna, Arboga elementarskola för
flickor, Lunds fullständiga läroverk för flickor,
Malmö högre läroverk för flickor,
elementarskolan för flickor i Landskrona, d:o i
Karlskrona, Karlshamns elementarläroverk för flickor,
Sigrid Rudebecks elementarskola för flickor i
Göteborg, Varbergs elementarläroverk för flickor,
Nisbethska elementarskolan för flickor i Kalmar,
Karlstads högre elementarläroverk för flickor,
Kristinehamns elementarläroverk för flickor,
Hernösands d:o, Umeå d:o, Skellefteå d:o samt
elementarläroverket för flickor i Luleå hvardera
1,000 kr.;
Västerviks läroanstalt för flickor, Sköfde
elementarläroverk för flickor, Alingsås
elementarskola för flickor, Strängnäs d:o samt Östersunds
d:o hvardera 800 kr.;
lyceum för flickor i Stockholm,
elementarskolan för flickor i Enköping, d:oj i Vadstena,
elementarläroverket för kvinnlig ungdom i
Motala, läroverket för flickor i Eksjö, elenmentar-
skolan för flickor i Södertälje,
elementarläroverket för flickor i Köping, d:o i Sala, högre
elementarskolan i Lund för flickor, d:o i
Helsingborg, Ystads elementarskola för flickor,
Ronneby läroverk för flickor,
fruntimmersföre-ningens flickskola i Göteborg,,Filipstads
elementarskola för flickor samt Åmåls d:o
hvardera 500 kr.
Skolrådsvalen. Folkskolläraren O.
A. Holmdahl i Renneslöf, Hall., valdes
å senaste kyrkostämman till medlem af
skolrådet.
Än en gång Skollärarnes kofoder.
I denna tidning är förut omnämdt,
hurusom k. befhde i Kopparbergs län genom
utslag af den 27 sistl. oktober ålagt
Grangärde församling att till tre af
församlingens lärare utgifva kofoder in natura.
Nästan samtidigt härmed fällde k. m:t ett
lika lydande utslag i ett liknande mål.
Nu synes det väl, som tvisten mellan
Grangärde församling och de tre lärarne
borde vara slut, men detta blef ingalunda
händelsen. Församlingen har nämligen,
enligt hvad som skrifves till denna tidning,
beslutat att öfverklaga länsstyrelsens ut-
Såsom skäl för ändring i Öfverklagade
beslutet anför församlingen i sina besvär
till kammarkollegium, att foder och
spannmål årligen införas till församlingen. Då
församlingen anser denna omständighet
utgöra laga hinder för kofodrets utgifvande
in natura, yrkas upphäfvande af
länsstyrelsens beslut.
I afgifven förklaring bestrida lärarne
riktigheten af denna församlings åsikt,
alldenstund församlingen genom järnvägar
och ångbåtar äger lätt förbindelse med
andra orter. Dessutom styrkes genom
intyg, att foder ej allenast finnes att köpa
i närheten af skolorna, utan till och med
årligen utföres till andra församlingar.
Protest mot lönenedsättning. Sista
akten i den med mycken uppmärksamhet
följda lönestriden i Grödinge utspelades å
kyrkostämman därstädes sistlidne söndag,
då församlingen skulle höras, huruvida den
ville öfverklaga länsstyrelsens i förra
numret af denna tidning återgifna utslag.
Förutom ett 30-tal röstberättigade
ledamöter hade till stämman infunnit sig ett
ovanligt stort antal åhörare samt
redaktören för Stockholms Läns Tidning.
Förhandlingarna inleddes af kyrkostämmans
ordförande, som uppläste en längre skrift,
hvari han sökte visa, att skäl förefunnes
för stämman att öfverklaga utslaget, enär
enligt hans förmenande skolläraren
Karlssons lön ej blifvit bestämd för mer än ett
år i sänder. I samma riktning yttrade
sig kommunalstämmans ordförande och
kom-munalnämdens vice ordförande.
Å andra sidan uppträdde friherre Th.
G. Rudbeck, som i ett med vanlig värme,
men denna gång också med ovanligt lugn
framsagdt anförande yrkade, att stämman
icke skulle öfverklaga utslaget. Sedan
slutligen skolläraren Karlsson yttrat sig och
särskildt framhållit de bevisliga osanningar,
som den af kommunalstämmans
ordförande och kommunalnämdens vice ordförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
