Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (477.) 18 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK 1ÄRARETIDOTNG.
73
Besvårshänvisning- skall lämnas.
Folkskolläraren M. Östman anförde hos
k. m:t besvär öfver domkapitlets i Visby
den 16 sistl. oktober meddelade beslut i
fråga om tredje rummet å förslag till
återbesättande af lärarebefattningen vid högre
folkskolan i Klinte. Uti infordradt
utlåtande anmärkte domkapitlet, att dess utslag
redan den 15 november vunnit laga kraft,
enär intill dess intet tillkännagifvande ingått
till domkapitlet, att ändring däri sökts. På
grund häraf återkallade Ö, sedermera sina
besvär.
Vid ärendets föredragning den 23 sistl.
januari har k. m:t låtit vid den gjorda
återkallelsen bero. Men då i det vid
besvären fogade, till klaganden på begäran
utskrifna utdrag af domkapitlets vid
öfver-klagade beslutets fattande förda protokoll
icke, på sätt som med tillämpning af det
för högre folkskolan i Klinte gällande
reglemente och nådiga cirkuläret den 2
november 1791 bort ske, intagits underrättelse
om hvad den med beslutet missnöjde hade
att vid sökande af ändring i detsamma
iakttaga, har k. m:t »anbefallt domkapitlet
förständiga vederbörande
expeditionshäfvan-de att ställa sig till noggrann efterrättelse
den i berörda cirkulär meddelade
föreskrift, att konsistorii protokollsutdrag, som
innehålla dess beslut vid upprättande af
förslag till lediga sysslor, alltid skola vara
försedda med besvärshänvisning och ty
förutan icke må utgifvas».
Delning* af kloekaretjänst. På gjord
ansökan har k. m:t medgifvit, att den
gemensamma klockare tjänsten i Efverlöfs och
Slimminge församlingar i Malmöhus län
må vid näst inträffande ledighet delas i
två tjänster och förenas med
folkskolläraretjänst i hvardera församlingen, dock
under villkor att, därest värdet af
löneinkomsten skulle vid någondera
klockarebeställningen visa sig icke komma att uppgå till
beräknadt belopp, 300 kr. i hvardera
församlingen, bristen skall af församlingen
fyllas.
Hvilken myndighet äger bevilja
klockare eller organist
tjänstledighet? Domkapitlet i Lund har nyligen,
enligt hvad meddelas denna tidning, af
kunnat tvänne utslag, genom hvilka nyssnämda
fråga blifvit besvarad.
Domkyrkoklockaren i Lund A. E.
Nyländer hade en längre tid afhållit sig från
tjänstgöring såsom klockare och afflyttat
från staden samt bosatt sig å annan ort,
hvarför kyrkorådet genom beslut den 25
juni 1890 uppmanade N. att ofördröjligen
inför kyrkorådet uppgifva, med hvad rätt
han icke själf bestrede sin klockaretjänst.
Med anledning häraf företedde N. en af
honom till domprosten C. Olbers ingifven
ansökan af den 17 januari samma år om
tjänstledighet för ett halft år med därå
tecknad resolution af domprosten O., att
ansökningen beviljades tills vidare.
Kyrkorådet beslöt den 15 september, då
N. alltjämt afhöll sig från tjänstgöring, att
med anmälan därom anhålla, att domprosten
Olbers måtte själf eller genom sin vice
pastor tillhålla N. att ofördröjligen
antingen inträda i tjänstgöring och sin tjänst
framgent bestrida eller ock till kyrkorådet
inkomma med ansökan om tjänstledighet
och vederbörligen styrka de skäl, han ville
för tjänstledigheten åberopa.
Domprosten O. svarade å nämda
anhållan, att han beviljat N. tjänstledighet
på grund af dennes framskridna ålder samt
minskad syn- och hörselförmåga, och
ansåge han sig icke kunna eller böra fordra
N:s återinträdande i tjänstgöring, hvarjämte
han ansåg sig i egenskap af församlingens
pastor lagligen berättigad att på
förekommande laga skäl bevilja
domkyrkoklockaren tjänstledighet och kunde sålunda icke
heller efterkomma begäran att tillhålla N.
att till kyrkorådet inkomma med ansökan
om tjänstledighet.
Med anledning häraf hade kyrkorådet
uti inlaga till domkapitlet yrkat bl. a., att
domkapitlet måtte förständiga domprosten
Olbers att fullgöra hvad kyrkorådet af
honom äskat.
Domkapitlet resolverade den 21 sistlidne
januari, att domprosten O. af lag och
gällande författningar saknat stöd att på sätt
som skett meddela N. tjänstledighet från
klockarebefattningen, och att kyrkorådet
ägde rätt att i afseende å samma
befattnings behöriga bestridande vidtaga de
åtgärder, som omständigheterna påkalla.
- Samma dag föll det andra utslaget,
hvilket rörde sig om domkyrkoorganistens
tjänstledighet. Hos Lunds stads- och
landsförsamlings kyrkoråd hade nämligen
domkyrkoorganisten V. Heintze inlämnat
ansökan om tjänstledighet under tre dagar
eller från och med den 29 till och
med den Sfl oktober 1890. Kyrkorådet
biföll denna ansökan och förordnade vikarie
för H. under tjänstledigheten. Detta
öfverensstämde ej med domprostens åskådning
om sin maktbefogenhet, hvadan han
besvärade sig hos domkapitlet med yrkande, att
domkapitlet måtte förklara kyrkorådet hafva
saknat laglig befogenhet att bevilja H.
tjänstledighet och förordna vikarie för
upprätthållande af organistbefattningen.
Domkapitlet resolverade, att kyrkorådet
icke härigenom öfverskridit sin befogenhet.
Det är alltså kyrkorådet och icke pastor,
som har befogenhet att bevilja
tjänstledighet för klockare eller organist.
själf verkställa eller låta på sin bekostnad
verkställa ringning och klämtning, finner
domkapitlet klockaren E. Hedlund ej kunna mot
sitt bestridande åläggas annan eller större
skyldighet i berörda hänseende än den, som
i ofvan åberopade kongl, utslag bestämmes,
och pröfvar för den skull rättvist det
öfver-klagade kyrkostämmobeslutet till all kraft och
verkan upphäfva.
En del församlingsmedlemmar hafva
ifrigt verkat för att få detta utslag
öfverklagadt hos k. m:t, men de hafva enligt
Tidn. f. Falu 1. o. st. blifvit öfverröstade
af de mera besinningsfulla, som ansett det
omöjligt att vinna ändring i utslaget, då
detsamma stöder sig på förut gifna
prejudikat i ärendet.
Klockarnes ringningsskyldighet.
Å kyrkostämma sistlidne oktober månad
beslöto Våmhus socknemän i enlighet med
af kyrkorådet uppgjordt förslag, att
innehafvaren af klockaretjänsten skulle, för
den lön han uppbär, 96 kronor, på egen
bekostnad verkställa helgmåls- och
först-gångsringning samt klämtning. Uppå
däröfver anförda besvär har nu domkapitlet
i Västerås afgifvit följande utslag:
Hvad handlingarna i detta mål innehålla
har domkapitlet tagit i ompröfvande, och då,
enligt hvad k. m:ts nådiga utslag den 30
november 1845 m. fi. gifva vid handen,
klockarens i kyrkolagens 24 kap. 32 § bestämda
åliggande att »sörja för
ringningen^^^kläfmt-ningen» endast innebär, att haJ^^^Bhafva
tillsyn däröfver, att ringning och^^^HRng uti
behörig ordning och på därtill HHRa tider
verkställas, men ej att han kanWäggas att
Jönköpings folkskolor. För
Jönköpings stadsförsamlings skoldistrikt hafva
särskilda lärokurser för småskolan och
folkskolan blifvit fastställda af skolrådet
och nu utgifvits från trycket. De utgöra
i det närmaste en trogen afskrift af
normalplanens förslag till kurser för fast
småskola och fast folkskola litt. A.
Endast några smärre ändringar
förekomma, af hvilka ett par äro af beskaffenhet
att ådraga sig mera uppmärksamhet. Så
har blifvit bestämdt, att den skriftliga
räkningen i småskolans andra årsklass skall
omfatta icke 1-100 utan 1-1,000. Flickorna
hafva helt och hållet uteslutits från
undervisningen i geometri, och af fäderneslandets
historia få de inhämta endast första kursen
efter lärobok; den andra kursen af ämnet
skall meddelas genom
innanläsningsöfnin-gar.
Dessutom förtjänar nämnas, att i fråga
om teckningsundervisningen gossarne icke
under hela sin skoltid få öfva egentlig
fri-handsteckning, ty sedan de förberedande
öfningarna på rutadt eller punkteradt
papper genomgåtts, skall ämnet drifvas
uteslutande som linearritning; flickorna
däre-jnot få tillfälle att lära sig teckna på fri
hand.
Vid rubriken »gymnastik» finnes en
parentes, som lyder: för gossar. Skall månne
detta fattas så, att flickorna ej skola öfvas
i gymnastik?
Tjänsters tillsättning.
Valde. Till e. o. lärare vid Göteborgs
folkskolor : A. G. Svensson från Jönköping.
- Till e. o. folkskollärare i Allerum,
Mim.: biträdande läraren därstädes O. N.
Stag-ner från Visseltofta.
- Till vik. lärare vid Sirsjöns folkskola,
Hållefors, Öreb.: Anton Hansson från Karlstad.
- Till vik. folkskollärare, organist och kyr-,
kosångare i Fifvelstad, Östg.: J. G. G. Viman.
- Till vik. folkskollärarinna i Öfverhogdal,
Jmtl.: Sigrid Byström. (4 sökande.)
- Till vik. folkskollärare i Tanger åsa, Öreb.:
Oskar Gustafsson i Linköping.
- Till biträdande folkskollärare i Kågeröd,
Mim.: Otto Holmgren från Lund.
- Till biträdande folkskollärarinna i
Öfverselö, Södm. Anna Norström från t<Vara,
- Till lärarinna i Kristberg, Östg.: Selma
V. Sundén i Undenäs.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Västra Eneby, Östg.: Ottomina Kristina
Andersson i Dädesjö.
- Till lärarinnor vid mindre folkskolor i
Gryt, Östg.: Karolina Augustinsson i Hannäs
och Ester Svensson i Norrköping.
- Till lärarinnor- vid mindre folkskolor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
