Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (487.) 29 april 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
181
kan sålunda väntas blifva behandladt i
slutet af veckan.
Som läsaren finner, har hr Henricsons
motion, hvilken väckt så odelad sympati
inom lärarekåren, i det stora hela
tillstyrkts af utskottet. Det fattas
väsentligen blott en sak, men en mycket viktig:
det andra ålderstillägget.
Vi dela visserligen icke den af
utskottet uttalade meningen, att detta andra
ålderstillägg icke är af verkligt behof
påkalladt, men hålla före, att i alla fall
icke så litet är vunnet, om utskottets
förslag antages i sin helhet. Och god
utsikt härför finnes, då i betraktande
tages, att samtliga de
statsutskottsledamöter från andra kammaren, hvilka
deltagit i den förberedande behandlingen,
tillstyrkt nu föreliggande förslag.
Vi hoppas kunna i nästa nummer
bringa våra läsare underrättelsen om en
god lösning af lönefrågan.
Folkskollärarevalen i Gäfle den 2
februari 1890 hafva den 2 d:s blifvit
fastställda af k. m:t och därmed prejudikat
gifvits därå, att vid förslags upprättande
hänsyn icke uteslutande behöfver tagas till
pappersmeriter.
Vid upprättande af förslag till
besättande af tre nyinrättade läraretjänster vid
Gäfle folkskolor uppförde skolrådet å tredje
förslagsrummet till hvardera tjänsten extra
ordinarie lärarne i Gäfle C. A. Nordin, G. E.
Almbergér och P. O. Rosengren, och vid
valet den 2 februari 1890 erhöllo dessa
tre lärare betydlig majoritet.
Sedan fyra medsökande (däraf dock en
sedermera anhållit att blifva skild från
målet) hos domkapitlet i Uppsala anfört
besvär med yrkande att varda uppförda å
förslaget före de valda, enär dessa skulle
vara dem underlägsna i afseende å
kunskaper och undervisningsskicklighet samt
dessutom icke vid sina ansökningar till
tjänsterna fogat vitsord om gudsfruktan och
sedlig vandel, förklarade domkapitlet
genom utslag den 7 maj 1890,
att då hvarken af protokollet öfver förslagens
upprättande kunnat inhämtas eller i de af
skolrådet och dess ordförande i anledning af
besvären afgifna yttranden mot de i besvären
framställda anmärkningarna och de därpå grundade
yrkandena ens påstådt, än mindre utredt och
ådagalagdt vore, att skolrådet i öfverensstämmelse
med § 19 mom. 5 i gällande folkskolestadga å
hvarje förslag uppfört tre af de sökande i den
ordning, hvari de genom gudsfruktan, sedliga
egenskaper, kunskaper och skicklighet att
undervisa ansetts förtjänta att komma i åtanke,
hvaremot af handlingarna framgingo, att sedan
församlingen å kyrkostämman beslutat
kungörande af tre nya ordinarie lärarebefattningars
ledighet för att sålunda bereda tre sedan flera
år såsom extra ordinarier på platsen
tjänstgörande lärare ordinarie befattningar, samma
lärare blifvit utan vidare i förslagens tredje rum
uppförda;
alltså blefve med undanrödjande af de
upprättade förslagen i hvad de blifvit öfverklagade,
således i hvad tredje rummet å hvarje förslag
anginge, äfvensom af det hållna valet, ärendet
visadt åter till vederbörande för fyllande af
det tredje rummet af hvartdera förslaget, under
iakttagande af ofvan anförda föreskrift och för
den vidare handläggning af ärendet, som för
tjänsternas tillsättande i författningsenlig
ordning erfordrades.
Häröfver besvärade sig de tre valde
äfvensom ett 90-tal församlingsmedlemmar.
Sedan skolrådet i afgifvet yttrande anfört/
att det icke utan vidare uppfört de valde
i tredje rummen å de öfverklagade
förslagen, utan å hvarje förslag uppfört tre af
de sökande i den ordning, hvari skolrådet
ansett dem genom gudsfruktan, sedliga
egenskaper, kunskaper och skicklighet att
undervisa förtjänta att därvid komma i
åtanke, har k. m:t meddelat det utslag,
att »alldenstund vid jämförelse mellan å ena
sidan C. A. Nordin, Almbergér och Rosengren
och å andra sidan dem af deras medsökande,
som öfver de upprättade förslagen sig besvärat,
ingen af dessa senare finnes, då hänsyn tages
till samtliga de omständigheter, hvilka i
förening bestämma företräde till rum å förslag till
folkskollärarebefattning, kunna tillerkännas
ovillkorligt företräde framför de ofvannämda å
förslagen uppförda, alltså pröfvar k. m:t skäligt,
med undanrödjande af domkapitlets ^ utslag,
fastställa de öfverklagade förslagen och det i
enlighet med dem företagna valet».
Det förtjänar anmärkas, att en af de
valde i öfver 20 år tjänstgjort som
vikarie på platsen.
Huru oförfaras skall, då ingen
röstar. Å förslag till en ledig
folkskolläraretjänst inom Kansbergs församling
uppförde skolrådet i första rummet vik.
folkskolläraren J. A. Sandström, i andra
rummet vik. folkskolläraren A. Tengström och
i tredje rummet utexaminerade
folkskollärarinnan Zelma Johansson. Vid »valet»
den 15 sistl. februari afgafs, såsom förut
omtalats, icke någon enda röst. Skolrådet
beslöt med anledning häraf att hos
domkapitlet i Skara anhålla om föreskrift, huru
det borde lagligen förfara, för att
ifrågavarande tjänst måtte blifva vederbörligen
återbesatt, och vice pastor gjorde hos
domkapitlet framställning i detta syfte.
Domkapitlet ansåg sig emellertid sakna
befogenhet att i ärendet meddela någon
föreskrift, hvadan det öfverlämnade ärendet
till k. m:ts pröfning.
Då k. m:t funnit det vara med grunderna
i §§ 19, 20 och 21 af folkskolestadgan
öfverensstämmande, att ny kyrkostämma
i församlingen hålles för anställande i
behörig ordning af val till tjänstens
återbesättande med någon af de å förslaget
uppförde sökandena till densamma, har
k. m:t funnit domkapitlets framställning
icke föranleda vidare yttrande, än att
domkapitlet äger förständiga vederbörande att
så fort ske kan utlysa ny kyrkostämma
för dylikt vals förrättande.
Om äfven vid detta val ingen röstar,
får väl oy kyrkostämma utlysas, ända till
dess någon röstägande kan förmås afgifva
om ock blott en enda röst.
Förklarad för ordinarie lärare.
På gjord ansökan af läraren vid svenska
missionssällskapets skola i Gargnäs by i
Sorsele lappmarksförsamling Svante
Ljunglöf har k. m:t förklarat Ljunglöf behörig
att, utan hinder däraf att han icke aflagt
examen vid folkskollärareseminarium, söka
och innehafva folkskollärarebefattning i
rikets lappmarksförsamlingar.
Därjämte har k. m:t - som på grund af de
.särskilda omständigheter, hvilka i detta fall
föreligga, tillåtit svenska missionssällskapet
att, ehuru till nuvarande innehafvare af
läraretjänsten vid sällskapets skola i
Gargnäs by antagits en lärare, hvilken icke
aflagt folkskollärareexamen, för samma
tjänst vinna delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrättning från och med år 1885
eller året näst efter det, hvarunder denne
lärare vid skolan anställdes, med
skyldighet för sällskapet att till
pensionsinrättningen inbetala behöriga pensionsafgifter fr.
o. m. år 1885 - medgifvit, att Ljunglöf må
anses som ordinarie innehafvare af
ifrågavarande tjänst från och med
höstterminen 1884 och i sådan egenskap vinna
inträde såsom delägare i folkskollärarnes
änke- och pupillkassa från och med år
1885 mot skyldighet för honom att’ till
kassan inbetala behöriga pensionsafgifter
från och med sistnämda år.
Fjärde seminarieläraremötet. På
ansökan af professor C. J. Norrby,
ordförande i bestyreisen för beredande af det
seminarieläraremöte, som är afsedt att
under instundande augusti månad hållas i
Uppsala, har k. m:t funnit godt att till
bestridande af de med nämda möte
förenade utgifterna bevilja bestyreisen mot
redovisningsskyldighet ett belopp af 225 kr.
Om Malmö städs folkskoleväsen
under år 1890 har stadens
folkskoleinspektör afgifvit berättelse, ur hvilken vi
meddela några korta utdrag.
Under höstterminen undervisades 3,268
gossar och 3,105 flickor eller tillsammans
6,373 barn, mot 6,125 år 1889. Ökningen
utgör 248. Folkskoleklassernas antal har
ökats från 89 till 92, småskoleklassernas
från 65 till 69, medan
fortsättningsskolornas förblifvit 6. Medeltalet lärjungar
i afdelningarna var i folkskolan 43, i
småskolan 31 och i fortsättningsskolan 32, mot
respektive 44, 31 och 28 året förut.
Medelåldern har varit 10,29, 6,91 och 13,23.
Körande skolgången meddelas, att i folk-,
skolans öfre afdelning icke förekommit några
olofliga försummelser.
Lärarepersonalen har utgjorts af 37 lärare
och 53 lärarinnor (däraf 17 biträdande)
i folkskolan samt 69 lärarinnor i
småskolan eller tillsammans 159, mot 152 under
föregående år. 50 skolrum hafva blifvit
använda för dubbelläsning.
Kostnaderna för skolväsendet hafva
uppgått till 228,882 krono* och
medelkostnaden för hvarje barn till 37,31 eller alldeles
samma belopp som under föregående året.
Berättelsen åtföljes af en 43 sidor stark
bilaga, innehållande utdrag och
anteckningar ur Malmö skolråds protokoll åren
1844-73 jämte det år 1851 af
domkapitlet godkända reglementet för
folkskolorna i staden Malmö. Utdragen, som
utgöra särdeles märkliga bidrag till
folkundervisningens historia, sträcka sig till
och med den 24 maj 1864. Fortsättning
skall följa i nästa berättelse.
Den reseberättelse, som fröken Adéle
Vetterlind afgifvit till skolrådet i Jönkö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
