Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 18. (488.) 6 maj 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bÄRARÉ, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 18. (488.)
STOCKHOLM, 6 MAJ 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker :
i landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 4-5 e. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 4-5 e. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Gernandtt Boktr.’Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
a 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Qust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad( = 14stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och vigsel- .
annons 1kr., dödsannons 2,&0kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
(postarvodet inberäknadt) kostar Svensk
Läraretidning från i april till årets slut.
Prenumeration mottages å alla
postanstalter i Sverige (utom i Stockholm, där
prenumerationen sker å tidningens byrå),
Norge, Danmark, Finland och Tyskland.
Från årets början kan ännu
prenumereras med 3 kr. 50 öre.
JfF" Allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan.
Pedagogiska guldkorn.
Uppfostrarens konst består i att hos
barnet återvisa begäret inom måttans gräns
genom känslan af krafternas otillräcklighet.
E. G. Geijer.
* *
*
Det finnes ej något högre och mera
afundsvärdt medvetande än den människas,
som hvarje afton kan säga till sig själf:
i dag har jag utkastat en ny tanke, väckt
en ädel känsla, rättat ett fel, sått ett godt
frö i en barnasjäl.
Edmondo de Amicis.
Läraren bör städse ihågkomma, att en
obefogad skärpa i ord och ton lätteligen
förbittrar sinnet och framkallar ond vilja,
i stället för att afhjälpa den oafsiktliga
förseelsen. Påminnelsen får därför aldrig
frångå sin karaktär af vänlig tillrättavisning.
Visar sig eleven oefterrättlig, så att han,
oaktadt upprepade påminnelser, förblir
håglös, glömsk och slarfaktig, måste det
habi-tuella felet göras till föremål för särskild
disciplinär behandling; men det bör då
vara eleven klart, att han icke förmanas
eller straffas för det enstaka, oafsiktliga
felsteget utan för sitt oförsvarliga
förhållande i allmänhet. Z. /. Cleve.
Öfverläggningsämnen
vid
årets kretsmöten.
1. Lärarekårens representerande inom
folkskolans lokalstyrelse.
Redan under det första året af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings verksamhet
uttalade kretsarna såsom sin åsikt:
att skolläraren bör genom lag tillförsäkras
rättighet att deltaga i skolrådets förhandlingar,
men i besluten endast för så vidt han är
ledamot af skolrådet, och
att då i en församling finnas flera lärare,
dessa må äga rätt att bland sig utse en, som
i skolrådet representerar kåren.
Centralstyrelsen beslöt att genom enskild
riksdagsman söka få frågan väckt vid
riksdagen. Att så ej skedde, berodde
hufvud-ligen därpå, att under de följande
riksdagarna lönefrågan kom upp på
dagordningen och för en l|ing tid lade beslag på
lärarekårens intresse.
Till uppskofvet med frågans vidare
behandling bidrog äfven, att den förutsättning,
från hvilken centralstyrelsen 1881 utgått,
nämligen att läraren vore valbar, nu blef
föremål for de bestämdaste gensagor.
Såväl centralstyrelsen som flertalet
kretsar inom S. A. F. hade 1881 tagit för
gifvet, att folkskolläraren ej kunde räknas
till »kyrkoförsarnlingens
redovisningsskyldige och aflönade betjänte», och att
kyrkostämma alltså, ifall den så funne för godt,
hade rätt att invälja honom i skolrådet.
Hvad föreningen ytterligare velat vinna var,
att i hvarje skolråd alltid skulle finnas en
lärare, som, utan att vara beslutande
ledamot, ägde rätt och plikt att deltaga i
öfverläggningarna om alla ärenden, för hvilkas
rätta bedömande pedagogisk fackbildning
vore af nöden.
Just vid samma tid som föreningen
uttryckt denna önskan, framträdde emellertid
de förut på vissa håll hysta tvifvelsmålen
om lärarens valbarhet med allt större skärpa.
Först mot slutet af förra året erhöll
denna gamla tvistefråga sin slutliga lösning.
Genom k. m:ts utslag af den 19 december
1890 har förklarats, att det anförda
uttrycket i kyrkostämmoförordningens § 24
icke äger någon tillämplighet på
folkskollärare, »hvilken hvarken på grund af den
honom såsom folkskollärare åliggande vård
om skolans undervisningsmateriel och öfriga
inventarier eller eljes, så vidt visadt blifvit,
har sådan redovisningsskyldighet, sorn i
nämda stadgande afses». Något hinder
^för församling att välja folkskollärare till
medlem af skolrådet finnes således icke,
och omkring 200 af rikets 2,374
skoldistrikt hafva äfven begagnat sig af detta
sätt att draga nytta af den fackkunskap
läraren kan besitta.
Under de gångna tio åren hafva de
önskningar, som föreningen 1881 uttalade,
vunnit allt starkare anslutning inom kåren.
Särskildt förtjänar omnämnas det uttalande,
som gjordes af tionde allmänna svenska
folkskolläraremötet år 1888. Äfven utom
kåren hafva samma önskningar så
småningom vunnit anklang.
Oaktadt denna växande benägenhet att
erkänna behofvet af lärarekårens
medverkan vid folkskolans ledning, har
centralstyrelsen hittills icke funnit lämpligt att -
vare sig medelbarligen eller omedelbarligen
– framlägga föreningens önskningar i detta
hänseende inför statsmakterna. Det kunde
nämligen vara att frukta, att ett
medgifvande af,lärarens rätt att yttra sig i eller
till skolrådet skulle begagnas som medel
till att frånkänna honom rätten att väljas
till medlem af skolrådet. Äfven sedan
denna rätt genom prejudikat blifvit honom
uttryckligen medgifven, låg den farhågan
nära till hands, att lärarens yttranderätt
mångenstädes skulle användas som skäl
mot hans väljande.
Under innevarande år har emellertid
frågan blifvit framlagd för riksdagen genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0193.html
