Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (490.) 20 maj 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK lÄRARETIDNING-
213
diskussion, då ärendet föredrogs sistlidne
onsdag. Ingen talare motsatte sig
utfärdandet af lagbestämmelser på
förevarande område. Däremot voro
meningarna delade om dessa
lagbestämmelsers innehåll samt om sättet för
åstadkommande af en lagstiftning i ämnet. Hrr
Sv. Nilsson, A. Hedin, J. Å. Fjällbäck
och P. Valdenström ansågo
ifrågavarande bestämmelser så viktiga, att de
borde införas i en af konung och
riksdag gemensamt antagen civillag, ej såsom
nu föreslagits i en k, förordning. De
yrkade på denna grund afslag under
förhoppning, att frågan skulle återkomma
nästa år. Detaljanmärkningar gjordes af
hrr Edv. Svensson, J. Mankell och P.
A. H. Stjernspetz.
För rent bifall till lagutskottets
hemställan talade hrr E. Hammarlund (med
hvilken Fr. Berg, N. Rosengren, C. F.
Vinkrans och J. Pettersson i Boestad
instämde), G. F. Östberg, E. Beckman (Ivar
Månsson instämde), G. Svanberg samt
civilministern. Af dessa talare framhölls,
att det nu endast gällde att fullständiga
den år 1881 af k. m:t på administrativ
väg utfärdade förordningen rörande barns
och minderårigas användande i arbete;
att ett afslag skulle vålla ett års uppskof
med frågans lösning; att med hänsyn till
de sorgliga följderna af det nuvarande
tillståndet ett dylikt uppskof vore högst
betänkligt; att k. m:t helt visst skulle vid
förordningens utfärdande taga hänsyn till
de framställda detaljanmärkningarna,
o. s. v.
Med 105 röster mot 79 godkändes
utskottets hemställan.
En k. förordning i ämnet är sålunda
att motse. Därigenom beredes möjlighet
för de kommunala myndigheterna att
ingripa mot det nuvarande barnplågeriet,
som allt för länge fått florera.
För folkskoleundervisningen i våra
större städer är förevarande beslut af
särdeles stor betydelse.
Kofoder in natura.
Ännu ett k. m:ts utslag.
I anledning af folkskolläraren N. P.
Ce-derbergs begäran att i stället för 5 tunnor
spannmål, hälften råg och hälften korn,
som han dittills erhållit i ersättning för
kofoder, för år 1889 och framdeles utfå
sagda foder in natura, beslöt Fjelkinge
församling å kyrkostämma den 10 juni 1890,
att den spannmål, som för år 1889 till
ifrågavarande ändamål redan inom
församlingen sammanskjutits, skulle utgöra
ersättning för det samma år Cederberg
tillkommande kofoder, men att från och med år
1890 och framdeles ersättning för kofoder
skulle till G. utbetalas med ett kontant
belopp af 100 kr. om året, så framt G.
ginge in på att mottaga ofvanberörda
sam-manskjutna spannmål såsom full godtgörelse
för hvad han i förevarande fall hade att
för år 1889 utbekomma.
Häröfver anförde C. besvär hos
länsstyrelsen i Kristianstad med yrkande, att
som någon afsevärd svårighet för Fjälkinge
församling att lämna kofoder in natura så
mycket mindre kunde förefinnas, som
jordbruket vore hufvudsakliga näringen inom
församlingen och dessutom inom församlingen
funnes flera allmänna jordområden, hvilka
för ändamålet kunde användas,
ofvanberörda kyrkostämmobeslut måtte upphäfvas och
församlingen åläggas att framdeles under
C:s tjänstetid åt honom årligen anskaffa
dels till vinterfoder för en ko 1,700
kilogram halm och 2,550 kilogram hö af god
beskaffenhet, dels ock lämpligt
sommarbete för en ko, äfvensom att ersätta
kostnaderna i målet.
Församlingen bestred lärarens yrkanden
och anhöll, att då anskaffande af kofoder
in natura vore förenadt med ganska stora
svårigheter för församlingen, som icke för
detta ändamål hade tillgänglig någon jord
under gemensamt bruk, det måtte lämnas
församlingen obetaget att ersätta kofodret
med 31 kubikfot 5 kannor spannmål att
lösas efter medelmarkegångspris.
Genom utslag af den 9 augusti 1890
resolverade länsstyrelsen, att som hinder
eller svårighet att anskaffa kofoder in natura
icke kunde anses förefinnas inom Fjälkinge
socken, som utgjorde 21T2^ mantal och
där befolkningen till större delen vore
jord-bruksidkande samt jordbruket vore
jämförelsevis högt uppdrifvet, församlingen
förpliktades att från och med 1891 års
början åt Cederberg i hans egenskap af
folkskollärare i församlingen och så vidt han
med samma befattning fortfore, anskaffa
sommarbete och vinterfoder för en ko, i
följd hvaraf länsstyrelsen visade ärendet i
denna del åter till kyrkostämman, som
hade att efter skolrådets hörande fatta
beslut om vinterfodrets myckenhet och
beskaffenhet äfvensom om sättet för
detsam-mas och sommarbetets anskaffande;
hvarjämte församlingen förpliktades att med 10
kr. godtgöra Cederberg kostnaderna i målet.
Detta utslag fastställdes af
kammarkollegium den l december 1890 och af k. m:t
den l innevarande månad.
Ifall nu församling och lärare icke enas
om kofodrets myckenhet, får väl k. m:t än
en gång slita tvisten.
Inför stängda dörrar
tyckes ett och annat skolråd vilja
anordna de i folkskolestadgan § 19 omnämda
läsprofven. Under de senaste veckorna
hafva vi mottagit meddelanden om två
dylika prof inför stängda dörrar. Såväl
röstberättigade församlingsmedlemmar
som ock lärare från angränsande
skoldistrikt hade förbjudits att närvara.
Meningen med dessa läsprof är väl eljes
den, att genom desamma ej blott
skolråden utan äfven öfriga församlingsbor
skola kunna bilda sig en föreställning
om de sökandes undervisningsförmåga,
innan valet anställes. Vi antaga för
gifvet, att om klagomål anföres af därtill
behörig person, läsprofven få göras om.
kapitlet gifva vid handen.
Medelprocenten har inomobägge distrikten stigit till
nära 95 X- År 1887 var den för södra
distriktet 88,7 %. »Ehuru» - säger
inspektören Odin - »det ännu torde vara
för tidigt att draga några slutsatser, vill
det dock synas, som om
skolgångsstatistiken och dess offentliggörande skulle
medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal
barn, som äro mycket försumliga.» -
Inspektören Uddin vitsordar, att skolgången
synes blifva bättre för hvarje år. Han
betonar vidare nödvändigheten af, att
barnen vid frånvaro begära lof, hvarjämte
han lägger föräldrar och målsmän på
hjärtat att i detta afseende hjälpa skolan.
Elementarlärarnes lönefråga
torde i form af kongl, proposition komma
att framläggas för nästa riksdag. En
deputation af elementarlärare, som tillika äro
ledamöter af riksdagen, uppvaktade
nämligen under förra veckan såväl konungen
som ecklesiastikministern i ärendet,
hvarvid den förre förklarade, att han till
nästa riksdag skulle bringa saken på tal
inom sin ministär och höra dess råd
samt göra allt, hvad han såsom
konstitutionell konung kunde göra för att främja
denna sak, som han ansåg vara både i
och för sig billig och af fosterlandets
sanna intresse betingad. Statsrådet
Vennerberg svarade, att såväl frågan om
vissa delar af läroverksorganisationen
som särskildt frågan om förbättring af
lärarnes löneförmåner med
nödvändighet fordrade en snar lösning, och att
chefen för ecklesiastikdepartementet
därför under hvarje förhållande måste låta
sig angeläget vara, att lärarnes lönefråga
blefve framlagd för nästkommande
riksdag.
Skolgången förbättras
på Gotland, enligt hvad de båda
folkskoleinspektörernas berättelser till dom-
Ansökan om statsbidrag* till
folk-och småskolor, fortsättningsskolor m. m.
skall som bekant vara ingifven till
länsstyrelsen före det års slut ansökningen afser.
En till folkskoleinspektören d:r J. E.
Strandm ark i medlet af december månad 1890
för granskning insänd ansökan om
utbekommande af statsbidrag för nämda år
till aflönande af lärarne vid två
fortsätt-ningsskolor inom Släps skoldistrikt blef
till följd af försummelse icke afsänd till
länsstyrelsen förr än den 2 januari d. å.
D:r S. har med anledning häraf hos k.
m:t anhållit att, utan hinder af nämda
förhållande, ifrågavarande statsbidrag finge
af länsstyrelsen i vanlig ordning utbetalas.
K. m:t har den l d:s medgifvit, att den
omständighet, att berörda ansökning till
länsstyrelsen ingifvits efter den i
kungörelsen den 29 april 1886 föreskrifna tid,
icke må i förevarande fall utgöra hinder
för länsstyrelsen att upptaga ansökningen
till pröfning.
Skollärarens jordland.
Folkskolläraren i Dalhems församling å Gotland hade
fått åt sig upplåtet tvänne jordland om
tillsammans omkr. 9 kappland till
brukning för eget behof af jordfrukter. Kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
