Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (490.) 20 maj 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
215
- Mariestadskretsen hade den 9 d-.s möte,
hvarvid behandlades frågan om
uppsatsskrifningen. Man ansåg, att början borde göras
med beskrifningar öfver af barnen kända
föremål. Längre fram borde uppsatsöfningarna
sättas i samband med den muntliga
undervisningen.
- Blekinge läns slöjdskolor hafva under 1890
varit till antalet 38, däraf en afsedd för
Karlskrona allmänna läroverks lärjungar, de öfriga
samtliga stående i förbindelse med folkskolan.
5 nya skolor öppnades under förra året och
ytterligare 5 skolor öppnas innevarande år,
däribland en i Karlskrona för folkskolans barn.
873 folkskolebarn hafva under 1890 begagnat
undervisningen i länets slöjdskolor.
- Till Skollofskolonierna skulle, såsom vi på
sin tid omnämde, hvarje bagaremästare, som bröt
bagaremästarnes öfverenskommelse under den
stora strejken härstädes, böta 2,000 kr. De
förbrutna plikterna utgöra ett belopp af 6,000
kr. Föreningen för Kungsholms skollofskolonier
har nu uppdragit åt sina representanter i
centralstyrelsen att söka få utredt, huruvida
åtgärder vidtagits i syfte, att dessa penningar
måtte komma Skollofskolonierna till godo.
- Vid Helsingborgskretsens mete den 9 d:s
diskuterades frågan om lärogången vid
undervisningen i modersmålet. Rörande rättskrifningen
betonades, att under de fyra första skolåren
borde inlärandet ske förnämligast på
åskådningens väg. Man bör helst börja med det, som
har största praktiska betydelsen, och under
fortskridandet låta ljudbeteckning och
interpunktion gå hand i hand samt sist ägna sig
åt de delar, som kräfva större insikt i språkläran.
Frågan skall åter upptagas vid septembermötet.
- Göteborgs arbetareinstitut har af Göteborgs
kommun fått sitt anslag höjdt från 5,000 till
6,000 kr, för nästa läsår. Från vårterminen
1883, då institutet öppnades, hafva tillsammans
1,471 föreläsningar hållits. Antalet åhörare
har de senaste åren uppgått till i medeltal 172
i hufvudlokalen och i filialerna i Majorna och
Redbergslid till i medeltal 52. Föreståndare är
folkskoleinspektören G. O. Börjesson.
- Å barnhemmet Kådan, strax norr om
Ulriksdal, invigdes i förra veckan en ny vacker
byggnad. Detta barnhem är grundadt genom en
donation af byggmästaren Axel Alms änka och
benämnes Axel och Sofia Altns stiftelse.
Stiftelsen, hvars ändamål är att åt fader- och
moderlösa barn och andra, som äro i fara att sedligt
förfalla, bereda kristlig uppfostran och god
handledning i syfte att dana dem till dugliga
och redbara människor, har en kapitaltillgång
af öfver 900,000 kr.
- Skolrådssuppleanter vill man icke hafva i
Visby. Förslag var härom framställdt, men på
skolrådets hemställan afslog kyrkostämman
förslaget. Det anfördes, att genorn insättandet af
suppleanter skulle kontinuiteten i ärendenas
gång skadas, förhandlingarna göras onödigt
långa och de ordinarie ledamöternas själfkänsla
slappas. Från motionärernas sida anfördes,
att af 69 skolrådssammanträden på tre års tid
endast 2 varit fulltaliga, hvadan kontinuitet
icke heller nu funnes.
- Småskollärarinnan Lovisa Eklind i Fägred,
som efter 20 års tjänst vid en och samma
skola upphört med sin verksamhet i anseende
till ingånget giftermål, ägnades vid
upphörandet af undervisningen den 30 sistl. april några
hjärtliga afskeds- och tacksamhetsord af
kyrkoherden Ternstedt, som därvid framförde
barnens, föräldrarnas, skolrådets och
församlingens tacksamhet till den afgående lärarinnan,
för att hon nitiskt, plikttroget och till
föräldrarnas synbarliga belåtenhet städse skött sitt
tålamodspröfvande värf. Barnens föräldrar
öfverlämnade vid samma tillfälle genom
kyrkoherden en gåfva, omtalar Skarab. läns tidning.
- Folkbildningen och värnplikten böra
kombineras med hvarandra, menade åtskilliga talare,
som uppträdde vid ett i måndags af föreningen
»Försvar och reformer» anordnadt offentligt
möte i Uppsala. Professor Hjärne föreslog
nämligen, att den nya värnpliktsorganisationen
skulle jämte försvarsöfningen få karaktären af
en »allmän folkhögskola», att föredrag i
kommunalt och medborgerligt bildande ämnen
skulle hållas för de värnpliktige, och att de
nutida folkrörelserna skulle i sammanhang
därmed tillgodogöras. Så skulle t. ex. under
lägertiden allmänt rusdrycksförbud införas i
kasernen för såväl befäl som manskap. I den
följande diskussionen yttrade sig de flesta
talarne i öfverensstämmelse med prof. Hjärnes
förslag.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Forsmks-kretsen: J. G. Söderberg (8), Alfr.
Dalin (5) och Axel Blomqvist i Stockholm*
(4 röster).
Åstorps-kretsen: de afgående (enhälligt).
b) Revisorer.
Forsmks-kretsen: G. M. Celander, N.
Rosengren och Alex. Jonsson (närmast i röstetal O.
Lundkvist i Perstorp).
Åstorps-kretsen: de förut varande (enhälligt).
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Åstorps-kretsen beslöt den 16 d:s att
uttala såsom önskemål, att skolans
lokalstyrelse förpliktas att infordra lärarens
utlåtande i alla angelägenheter, som röra den
skola, där han arbetar.
Programfrågan.
Åstorps-kretsen har gjort följande
uttalande :
Då motionärerna icke förmått uppvisa ett
enda uttalande, ett enda förslag eller en enda
åtgärd från centralstyrelsens eller föreningens
sida, som visar och bevisar, att de verkat för
en antikristlig lifsåskådning och
religionsundervisningens aflägsnande från folkskolan, och då
föreningen under hela sin tillvaro faktiskt stått
på kristlig grund och sålunda haft just den
karaktär, som enligt motionärernas mening först
nu skulle tillförsäkras densamma, så beslutar
kretsen att lämna de framlagda motionerna om
ändring af föreningens program utan afseende.
De anmärkningar, som framställts mot
några centralstyrelseledamöter,
tillbakavisades såsom ohemula eller minst sagdt
ogrannlaga.
* Hvilken Axel Blomqvist i Stockholm som
afses, namnes ej i referatet - om läraren vid
Östermalms folkskola Axel Blomqvist
(suppleant i Svenska folkskolans vänners
förvaltningsutskott) eller läraren vid Kungsholms folkskola
Axel Blomqvist. Båda äro medlemmar af S. A. F.
Vi nämna detta redan nu till förekommande af
protokollskasseririg.
Lönestatistik.
Genom k. brefvet af den 19 september
1879 blef Statistiska centralbyrån anbefalld
att utarbeta en aflönings- och
pensionsstatistik för de under de särskilda departementen
hörande stater och kårer. Det sjunde
häftet af denna lönestatistik har i dagarna
utkommit. Det behandlar
undervisningsanstalter, akademier, vittra samfund,
välgörenhetsinrättningar m. m. En kort
sammanfattning af det viktigaste, som rör
seminarierna, folkskoleinspektörerna samt
högre folkskolor och folkskolor, lämnas här
nedan. Till ett och annat af mera
särskildt intresse få vi möjligen anledning att
framdeles återkomma.
Materialet till den utarbetade statistiken
har erhållits dels från seminarierektorerna,
dels från vederbörande kyrkoherdar samt
dels hvad angår folkskoleinspektörerna från
ecklesiastikdepartementet och landstingens
protokoll. Uppgifterna afse hufvudsakligen
året 1887. De allmänna bestämmelser,
som efter denna tid äro meddelade, hafva
upptagits i särskilda till tabellerna fogade
anmärkningar.
Folkskollärareseminarierna.
Antalet seminarier för utbildande af
lärare och lärarinnor vid folkskolorna utgör
12, däraf 5 äro kvinnliga. Aflöningen till
seminarierektor utgår med 3,750 kr. jämte
bostad och två ålderstiilägg å 500 kr.
Adjunkt åtnjuter 2,000 kr. jämte fyra
ålderstillägg ä 500 kr. Aflöningarna vid alla
seminarierna uppgå till 225,005 kr. utom
ålderstilläggen. Hela det ordinarie
statsanslaget till seminarierna för 1891 utgör
304,925 kr. Seminarielärarne hafva icke
för egen del några pensionsförmåner, men
väl deras efterlämnade , änkor och barn,
hvilka erhålla pension från
elementarlärar-nes änke- och pupillkassa. Extralärarne
vid seminariernas öfningsskolor jämte
deras änkor och barn äga enligt k. cirkuläret
den 31 december 1877 samma
pensionsrätt som är gällande för folkskollärare.
Folkskoleinspektörerna.
Antalet af staten tillsatta
folkskoleinspektörer är 52. hvilka i aflöning åtnjuta utom
resekostnadsersättning tillsammans 40,000
kr., till hvilket belopp landstingen bidraga
med 12,300 kr. Utom dessa inspektörer
finnas i åtskilliga större städer särskilda
inspektörer, hvilka helt och hållet aflönas
af kommunen. Statsanslaget till
folkskoleinspektionen utgår med 95,000 kr. Dessa
tjänstemän åtnjuta hvarken för egen del
eller för änkor och barn någon pensionsrätt.
Högre folkskolor.
De högre folkskolornas antal utgör 11,
af hvilka 5 ligga inom Lunds stift.
Aflöningen för lärare vid dessa skolor varierar
mellan 2,100 och 1,000 kr.
Aflöningskostnaden uppgick till 19,885 kr., däraf
staten lämnade 13,275, det öfriga af
skoldistrikten, landstingen och enskilda
donationer. Lärarne vid de högre folkskolorna
äro i afseende på pensionsförmåner
likställda med folkskollärarne.
Folk- och småskolorna.
Tabellerna öfver folkskolorna och
småskolorna upptaga icke mindre än 214 stora
kvartsidor. I dessa lämnas uppgifter om
antalet läraretjänster i hvarje skoldistrikt,
lärarepersonalens löneförmåner af olika slag,
skoldistriktets afgift till
pensionsinrättningen, lärarnes afgift till änke- och
pupillkassan samt den blifvande pensionens
storlek m. m.
Hela lönekostnaden för dessa skolor
utgjorde 7,238,556 kr., däraf statens bidrag
3,671,202, det öfriga utgick af
skoldistrikten, landstingen, hushållningssällskapen eller
enskilda donationer.
Det årliga statsanslaget till
folkskollärarnes pensionsinrättning utgår med 350,000
kr. och till änke- och pupillkassan med
63,500 kr. Vid 1889 års slut uppgingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
